Skrivet i sten eller skrivet i kött

"Bokstaven dödar, men Anden ger liv."(2 Kor. 3: 6)

Paulus uttalar dessa ord i sitt andra brev till församlingen i Korint. I det andra kapitlet hade han talat om sin tjänst tillsammans med Timoteus då han för de kristna bröderna i Troas hade predikat evangelium.

 

"Vi är inte som de flesta" säger han, " som för egen vinning förfalskar Guds Ord. Nej i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det ord som kommer från Gud" (2:17)

Det kunde ju för bröderna i Korint kanske låta lite förmätet. "Vi är inte som de flesta". Därför ställer han en retorisk fråga: "Börjar vi nu rekommendera oss själva igen? Eller behöver vi som vissa andra rekommendationsbrev till er eller från er?"(3:1)

Svaret var att de inte behövde det. 

"Nej, ni är vårt brev som är skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor. Det är uppenbart att ni är Kristusbrev som är ombesörjt av oss och skrivet inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött, på människohjärtan." (v.2,3)

Vi behöver inte rekommendera oss, vill han säga. Genom vår tjänst har Kristus skrivits in i era hjärtan, det han kallar tavlor av kött. Ni vet att vår tjänst är från Gud eftersom Kristus har kommit till era hjärtan genom vår tjänst.

De här två verserna är nyckeln till att förstå vad Paulus talar om. Han skiljer mellan det som skrevs på tavlor av sten och det som skrevs in i korintiernas hjärtan. Vad var det som skrevs på tavlor av sten?

Ja, det kan våra konfirmander svara på. Det var Guds tio bud, det var den heliga Lag som Gud gav Mose på Sinai. Gud ristade själv in lagens bokstav på de två stentavlorna. Lagen var Guds vilja. Lagen krävde fullkomlig lydnad av Israels folk. Men kunde Lagen frälsa? Kunde Lagen göra människor andligt levande? Kunde Lagen göra andligt döda till Guds barn?

Nej. Lagens uppgift var inte att göra människor andligt levande. Lagens uppgift var att avslöja våra synder.