”Då
mycket folk samlades och man begav sig ut till honom från den ena
staden efter den andra, talade han till dem i en liknelse: "En
såningsman gick ut för att så sitt utsäde. Och när han sådde
föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt
upp det. En del föll på stenig mark, och när det hade kommit upp
torkade det bort, eftersom det inte hade någon fuktighet. En del
föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde
det. Men en del föll i god jord och växte upp och gav hundrafaldig
skörd." När han hade sagt detta, ropade han: "Hör, du
som har öron att höra med!" Hans lärjungar frågade honom
sedan vad denna liknelse betydde. Han svarade: "Ni har fått
nåden att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får dem i
liknelser, för att de skall se och ändå inte se och höra och ändå
inte förstå. Detta är liknelsens mening: Säden är Guds ord. De
vid vägen är de som har hört ordet, men sedan kommer djävulen och
tar bort det ur deras hjärtan, så att de inte kan tro och bli
frälsta. De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje
när de har hört det. Men de har ingen rot. De tror bara till en
tid, och i frestelsens stund kommer de på fall. Det som föll bland
tistlar är de som har hört ordet men som mer och mer kvävs av
bekymmer, rikedom och njutningslystnad och aldrig bär mogen frukt.
Men det som föll i god jord är de som har hört ordet och behåller
det i ett uppriktigt och gott hjärta och bär frukt och är
uthålliga.”
(Lukas
8: 4-15)
I
texten berättas att mycket folk samlades kring Jesus, ja ”man
begav sig ut till honom från den ena staden efter den andra”.
Han
ger folket en liknelse, alltså en bild av en sanning. Det andliga
kan vara svårt att förstå. Med en bild kan man jämföra
överjordiska ting med jordiska ting och på så sätt få budskapet
begripligt.
Jesus
var en mästare att använda liknelser och idag använder han bilden
från en verklighet de flesta, även enkla yrkesmänniskor, kunde
relatera till. Han berättar om såningsmannen som sår sitt utsäde
och hur olika skörden blir beroende på hur utsädet hamnar. En del
hamnade vid vägkanten, en del på stenig grund, en del bland ogräs
och en del föll i god jord. Bilden syftade på hur Guds Ord på
samma sätt får olika mottagande och olika frukt i olika människors
hjärtan.
Trots
att han talade till folket med sådant enkelt bildspråk, så är det
bara till lärjungarna han ger förklaringen på liknelsen.
Han
säger till dem:
"Ni
har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra
får dem i liknelser, för att de skall se och ändå inte se och
höra och ändå inte förstå.”
(v. 10)
Den
verklighet som finns illustrerad i liknelsen framträder idag i hur
somliga kommer att förstå och ta emot Guds rikes hemligheter och
somliga inte. Lärjungarna frågade sig säkert hur det komma sig att
så många hörde Jesus, men att så få trodde honom. Svaret ges i
liknelsen om såningsmannen och i Jesu ord om att vissa har fått
nåden att förstå Gudsrikets hemligheter och vissa inte.
En
såningsman gick ut för att så. Och han sådde som man gjorde på
den tiden, inte som man gör idag, med prydligt plöjda och rensade
fåror i fin jord, på den tiden sådde man generöst. Utsäde var
billigt och man kastade ut den vitt och brett över den mark man
ägde. Då hamnade en hel del korn på ställen som inte gav frukt,
somligt föll på vägkanten, somliga på stenhällar, somligt bland
ogräs men en del föll också i god jord.
Och
så sådde också Jesus Ordet. Han predikade för alla, han predikade
för människor som inte tog emot, men somligt föll i god jord.
Samma sak skall vi göra, helt enkelt därför att vi på förhand
inte kan veta vem som kommer till tro och behåller tron. Vad vi
trodde var god jord kanske i själva verket var människor med
stengrundshjärtan, och sådana vi trodde var människor med
ogräshjärtan, visade sig ha fin jordmån i sina hjärtan.
Språket
i texten är egentligen inte så svårt att förstå. Talesätten
har ju till och med från bibeltexten gått in i vårt svenska språk.
Om någon blir missbelåten över en föredragshållare, så kan han
alltid säga: ”Oj,
det där föll visst inte i god jord!”
Beroende
på jordmån, så växer sådd till lite olika. En del blommar inte
ens ut, en del saknar ordentliga rötter så att plantan dör så
snart det blir besvärliga väder, blåst eller stark sol och ibland
blir det så att ogräset stjäl näring från såddens rötter.
Folk
är som de olika jordmånerna, som sådden hamnar i. Beroende på
omständigheter så växer kristna sämre eller bättre, och vissa
kommer inte ens till tro. Vissa har en så tunn förankring i Ord och
sakrament, att tron vissnar och dör vid minsta motgång. Ibland är
det så att denna världens lockelser och materialismen stör
tillväxten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar