Glädje i himlen över syndare som omvänder sig

”Alla publikaner och syndare höll sig nära intill Jesus för att höra honom. Men fariséerna och de skriftlärda kritiserade honom ständigt och sade: "Den mannen tar emot syndare och äter tillsammans med dem." Då berättade han denna liknelse för dem:  "Om någon av er har hundra får och förlorar ett, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade tills han hittar det?  Och när han har funnit det, blir han glad och lägger det på sina axlar. När han sedan kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig! Jag har funnit mitt får som jag hade förlorat. Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig - inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.  Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte ett ljus och sopar huset och letar noga, tills hon hittar det? Och när hon har hittat det, samlar hon sina väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! Jag har hittat silvermyntet som jag tappade. Jag säger er: På samma sätt blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig."  (Luk.15:1-10)

Skriften talar om att lagen har olika bruk. Vi lär oss i Bibeln att lagen kan fungera som en spegel. Det betyder att när vi läser Guds bud så kan vi jämföra oss med Guds bud och ser hur det är ställt med oss, med vår lydnad och vår godhet. Och om vi är ärliga så kan vi erkänna inför Gud att det inte är någon vacker bild vi får av oss själva när vi speglar oss i Guds lag. Nej, det ser ganska bedrövligt ut om vi blottar våra hjärtan och tankar. Det finns mycket synd och ofullkomlighet. Tänk då vad trösterikt det är att få höra det Lukas 15 säger om Kristus: han tar emot syndare.

Och när han tar emot oss, när vi tror att Kristus är vår Frälsare. Ja, då är det med glädje han tar emot oss, inte med en elak blick, utan med glädje. Paulus hade upptäckt att han hörde till skaran av syndare, men han hade inte glömt det dagens text lär oss: att Kristus tar emot syndare, han skriver:

”Det är ett ord att lita på och värt att på allt sätt tas emot, att Kristus Jesus har kommit till världen för att frälsa syndare - och bland dem är jag den störste.” (1Tim.1:15)

Därför att vi har en sådan Frälsare som Kristus, därför att frälsningen bara är av nåd, kan vi vara helt säkra på, att vi får kallas Guds barn och att vi får komma till Guds himmel.

Mannen som funnit sitt får, kvinnan som fann sitt borttappade mynt ville glädjas tillsammans med sina vänner. Vad ville Kristus egentligen säga med dessa ord? Ja, någon glädje fanns inte hos fariséerna över de syndare som samlades kring Kristus. Berodde missnöjet på att de själva hörde till förtappade, de förlorade? Ansåg de att man måste först visa upp någon förändring innan man fick tro på förlåtelsen? Oavsett vad, så får vi veta att det finns andra som gläder sig när en förlorad syndare vänder sig till Guds förlåtande kärlek i Kristus. Kristus säger:

Det ” blir… glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.”(Lukas 15:10)

Vi får alla tro att vi är förlåtna genom Kristus Jesus, oavsett hur vi känner oss eller vad som plågar oss. Kristus tar emot syndare, och han vill föra oss, hans får på sina axlar genom denna värld till de himmelska boningarna, till fadershuset.