Jesus
sade till honom: "Stig upp, ta din bädd och gå!" Genast
blev mannen frisk och tog sin bädd och gick.
När
Kristus talar så kan han plötsligt det han inte trodde sig kunna.
Det är Kristi Ord som förvandlar och förändrar honom.
Samme
Gud som skapat himmel och jord, bryr sig om våra problem, han vet
hur länge vi haft dem, han har varit närvarande hela tiden när vi
haft ont, när vi kämpat och lidit. Samme Gud talar nytt liv, ny
tröst, ny lindring genom evangelium i Ord och sakrament.
Han
tänker inte inordna sig i våra planer på hur vi kan komma på rätt
köl i livet. Han vet redan hur det ska gå till. Det är vi som får
bryta vår blick från Betesda och se på Honom och lyssna till Hans
Ord.
Genast
blev mannen frisk och tog sin bädd och gick. Men det var sabbat den
dagen, och judarna sade till mannen som hade blivit botad: "Det
är sabbat. Du får inte bära din bädd." Han svarade dem: "Den
som gjorde mig frisk sade till mig: Ta din bädd och gå!" Då
frågade de: "Vem var det som sade åt dig att du skulle ta din
bädd och gå?" Men han som hade blivit botad visste inte vem
det var. Jesus hade nämligen dragit sig undan, eftersom det var
mycket folk på platsen.
Mannen
fick hjälpen från Kristus. Han hade hela tiden förlitat sig på
hjälp från människor, att de skulle se till hans elände och
hjälpa honom ner till dammen. Nu får han se vad människors ”hjälp”
går för.
Märk
att när han blivit frisk, så finns det inte ett ord av uppmuntran
och av glädje. Det är ingen som säger: Vad fantastiskt att du
blivit frisk! Nej, de lyckas bara hitta något människobud att slå
honom i huvudet med. Du får inte bära sängen på sabbaten. Och sen
vill de komma åt honom som var till hjälp. Var är han som sade åt
dig att bära sängen?
Är
inte detta just en fin bild på hur små perspektiv vi människor
har. Istället för att se på det stora och fantastiska, så lyckas
vi alltid hitta några småsaker att gnälla över. Det kanske verkar
oskyldigt, men tänk så lätt det kan överskugga glädjen. Mannen
var frisk från en sjukdom som plågat honom i 38 år. Nu tyckte de
att han skulle skämmas för att han bär den säng han legat på,
för att det var sabbat.
Är
inte vi likadana. Vi har blivit förda in i Guds rike genom dopet, vi
har fått evigt liv som en gåva genom Kristus Jesus vår Frälsare,
vi har en församling där Guds rena och klara Ord förkunnas, vi får
höra om glädjen i Kristus, söndag efter söndag och ta emot Hans
kropp och blod i nattvarden. Ändå kan vi reta oss på småsaker, vi
kan irritera oss på våra bröder och systrar, bli sura för någon
detalj i verksamheten och beklaga oss över våra små förhållanden.
Snacka om små perspektiv.
Och
så glömmer vi vem som stod bakom allt som vi fått, Kristus själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar