Några råd från en expert på att leva med lidande

Hebreerbrevets författare skriver:

”Det är till er fostran som ni får utstå lidande.” (Hebr 12: 7)

Aposteln skriver:

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp.” (Rom 5: 1-4)

Tänk så annorlunda man kan se på livet beroende på vilket mål man har. Mannen som säger: ”vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt” var ju det närmaste man kunde komma en expert på lidande av olika slag.

Han säger på ett annat ställe:

”Är de Kristi tjänare? Det är jag ännu mer, för att nu tala likt en dåre. Jag har arbetat mer, suttit i fängelse mer, fått hugg

och slag i överflöd och ofta svävat i livsfara. Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio gisselslag, så när som på ett, tre gånger har jag blivit piskad med spö, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn låg jag i det djupa vattnet. Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken.” (2 Kor 11: 23-27)

Paulus kunde säga att nöden vägde lätt, eftersom han hade något större i sitt hjärta: tron på Jesus Kristus som Frälsare, och han kunde säga att nöden varar ett ögonblick, eftersom han jämförde med den eviga gemenskapen med Frälsaren i himlen.

Världsligt sett hade aposteln innan sin omvändelse en lovande karriär. Han var en strålande lärare och omtyckt rabbin som hade stort förtroende hos sina landsmän. Men Guds sanna barn som funnit skatten Kristus, förändrar sina perspektiv. Nu handlar det inte om det jordiska, utan nu handlar det om Guds kärlek i Kristus Jesus, nu var målet gemenskapen med honom i himlen, som han säger:

”Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.”