Vad är att vara lagisk eller legalist?

John D Schuetze definierar legalism på följande sätt:

”Termen legalism används på tre grundläggande sätt: Den första användningen rör rättfärdiggörelsens område. Det är en synonym till gärningsrättfärdighet. När vi försöker eller uppmuntrar till en frälsning genom gärningar, så gör vi oss skyldiga till legalism. Det andra sättet som vi använder termen legalism på rör helgelsen. När vi söker motivera en kristen till goda gärningar med lagen snarare än med evangeliet, gör vi oss skyldiga till legalism.  Slutligen kan legalism också åsyfta en okristen dömande attityd. Vi har då en egen personlig syn på hur en kristen bör vara, och eftersom en medkristen inte lever upp till den standarden, så ser vi ner på honom eller henne”.

Professor John C Jeske talar om legalism eller lagiskhet på följande sätt i Biblicum nr 2, 1996:

”Ett annat sätt att ställa lag och evangelium i ett oriktigt förhållande till varandra kallar vi för »legalism» eller lagiskhet, och inte heller det är karakteristiskt för verkligt luthersk förkunnelse. Legalism innebär att man låter Guds norm för ett gudfruktigt liv bli kristendomens huvudbudskap.

För en generation sedan sade den amerikanske presidenten Harry Truman: »Jag förstår inte varför det måste finnas så många olika kyrkor. När allt kommer omkring lär de ju samma sak: 'Allt vad ni vill att människorna ska göra mot er, det ska ni göra mot dem'.»  Det är budskapet från Sinai berg, Guds lags budskap. Martin Luther betonade: »Lagen är tjänstekvinnan i Guds hushållning, inte husfru. Men likt en inbrottstjuv vill lagen kliva in där den inte hör hemma, och göra så att jag förlorar det som har getts åt mig.»  Lagiskheten försöker också få Guds barn att söka inom sig själva efter kraft att leva gudfruktigt. Fundera lite över följande avslutning på en predikan: »Jesus har gjort mycket för dig, och nu bör din kärlek och tacksamhet till honom få dig att vilja leva för honom.» Detta är illa dold motivation utifrån lagen och det ger Guds lag en roll som den inte har. Luther sade mycket träffade: »Lagen kan visa mig vilken väg jag ska gå, men det kan inte ge mig kraft att vandra den.»  Endast evangeliet ger kraft att leva för Gud. Här blir jag förvissad om att när Jesus dog och uppstod igen strök han inte endast ut min syndaskuld utan han bröt också sönder syndens makt. Jesu Kristi evangelium är inte endast en gåva, det är en förvandlande kraft. Det skapar nytt liv i oss. Det ger oss kraft att med Paulus säga: »Allt förmår jag i honom som ger mig kraft» (Fil 3:13). Genom tron tar jag emot, inte enbart Guds löfte om förlåtelse, utan också hans löfte om kraft att vara det han har kallat mig till att vara. ”