Hoppet ger styrka i nuet

”Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig. Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje, då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning.” (1 Pet 1: 6-9)

Tänk att få glädja sig mitt i det begränsade, mitt i prövningar av olika slag. Det kan bara den som vet att han har något större. Om greven av Monte Christo bara hade den tunga fängelsemuren, och bara kunde se fram emot att dö ensam i den mörka och kalla fängelsecellen, så hade han nog känt att allt var hopplöst. Men han hade hittat en väg ut, och hade fått en karta till en stor guldskatt och log i hemlighet under de åren han arbetade på sin väg ut. Den trista maten, ensamheten och kylan bekom honom inte så mycket längre.

Vi kan uppleva oss ensamma ibland, men är ändå inte ensamma, vi har ju Jesus alltid med oss. Vi kan känna prövningar och motstånd, men vad är det, när vi har en skattkarta i vår hand: ”ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen.” ( 1 Petr 1: 4)