Tro utan yttre bekräftelse

”Då Jesus var på väg in i Kapernaum, kom en officer fram och bad honom: "Herre, min tjänare ligger lam där hemma och har svåra plågor." Jesus frågade honom: "Skall då jag komma och bota honom?" Officeren svarade: "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. Också jag är en man som står under andras befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det." När Jesus hörde det, blev han förvånad och sade till dem som följde honom: "Amen säger jag er: I Israel har jag inte hos någon funnit en så stark tro. Jag säger er: Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. Men rikets barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder." Till officeren sade Jesus: "Gå, som du tror skall det ske dig." Och i samma ögonblick blev hans tjänare frisk. ” (Matteus 8: 5-13)
Här är en man som är starkt skild ifrån Gudsfolket. "Han var inte innesluten i förbundsfolkets löften, han kunde inte offra till Israels Gud i templet, men, han tror mer än ni!”, vill Kristus säga. Ni, och i folkskaran stod Jakob, Petrus och Johannes. Män som skulle bli pelare i församlingen. Det finns en härlig ironi i Jesu ord, men samtidigt en förmaning.

Låt oss se på officerens tro. Vad är det som gör den speciell? Det första vi ska säga är att officeraren trodde på Jesu makt. Själv hade officeraren makt. Han kunde kommendera hundra soldater att göra exakt det han ville. Han visste vad makt vill säga. Hade han kunnat kommendera sjukdomen ur den sjuke tjänarens kropp, så hade han gjort det. Men han visste att det kan ingen människa, men det kan Messias. Han hade säkert hört i den synagoga han själv byggt Jesajarullen läsas om hur Messias skulle agera ”er Gud …kommer själv och frälsar er. Då skall de blindas ögon öppnas och de dövas öron upplåtas. Den lame skall hoppa som en hjort, den stummes tunga skall jubla.” (Jes 35: 4-6) Han förstod att nu var den dagen här. Messias, Guds Son hade makten och auktoriteten.

Han trodde för det andra att ett Ord räckte. Han krävde inte att Jesus skulle åka dit och lägga händerna på, att han måste utföra någon ritual. Nej, han hade en hel och full tro på att Kristus förmådde med sitt Ord.

Officeren trodde för det tredje, utan att se. "Skall då jag komma och bota honom?" Officeren svarade: "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.”

Vi vill gärna se bevis med våra ögon, innan vi kan tro. Vi minns kanske berättelsen om Gideon, som Gud befaller skulle leda Israels folk mot midjaniterna. Tre gånger tjatar han på Gud om ett tecken.

”För honom uppenbarade sig HERRENS ängel och sade till honom: "HERREN är med dig, du tappre stridsman." Gideon svarade honom: "O, min herre, om HERREN är med oss, varför har då allt detta kommit över oss? Och var är alla hans under, som våra fäder har berättat om och sagt:`Se, har inte HERREN fört oss upp ur Egypten?' Nu har HERREN övergivit oss och gett oss i midjaniternas hand." Då vände HERREN sig till honom och sade: "Gå i denna din kraft och fräls Israel ur midjaniternas våld. Se, jag har sänt dig." Han svarade honom: "O Herre, hur skulle jag kunna rädda Israel? Min ätt är ju den oansenligaste i Manasse och jag själv den ringaste i min fars hus." HERREN sade till honom: "Jag är med dig, och du skall slå midjaniterna som om de vore en enda man." Gideon svarade honom: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, så låt mig få ett tecken att det är du som talar med mig.” (Dom 6: 12-17)

Gud ger honom ett tecken, Gud förtär ett offer i eld. Men denne hedniske officer begär inget tecken, han behöver inte se bevis på att Kristus kan eller vill. Matt 8: 8 "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.”

Matt McCarthy, ser väl ut som en vanlig tjej hon skulle ställa upp i ett sprinterlopp på 150 meter för sitt gymnasielag, men det fanns en skillnad mot de övriga. Matt McCarthy är nästan helt blind. I örat har hon en lite mottagare. På sidan om vägen står hennes pappa med en sändare och dirigerar hur hon ska springa. Hon behövde inte förlita sig på vad hon såg, hon litade helt på sin pappas och hans ord.

Är det inte så med den hedniske officeren också? 

 ”Jesus frågade honom: "Skall då jag komma och bota honom?" Officeren svarade: "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.” (Matt 8: 7-8)

Hur är det med oss? Hur blir det när vi får motgångar? Vi minns att Gideon tog motgångarna som ett bevis på att Gud inte var med.

”Och var är alla hans under, som våra fäder har berättat om och sagt:`Se, har inte HERREN fört oss upp ur Egypten?' Nu har HERREN övergivit oss och gett oss i midjaniternas hand.” (Dom 6: 13)

Men Gud hade inte övergett Israel. När vi inte känner av Gud i våra hjärtan, när vi inte tycks se honom i våra liv, är han borta då?

Israel borde ha en fast tro på Gud. Inget folk på jorden, någonsin, hade fått med sina ögon se så många under och tecken som detta folk, redan under Mose tid sade Gud: Och "Jag har sett och funnit att detta folk är ett hårdnackat folk.” (5 Mos 9: 13)

Den hedniske officeren hade avgett sin bekännelse till Jesus, och vi läser i vers 10: ”När Jesus hörde det, blev han förvånad och sade till dem som följde honom: "Amen säger jag er: I Israel har jag inte hos någon funnit en så stark tro.”

Om tecken och bekräftelse och bevis vore grunden för tron så borde det vara tvärtom. Bara i Israel hade man funnit stark tro, det folk som Gud varit med i tecken och under ända sedan Gud kallade Abraham. Vi läser i 4 Mos 14: 11 ”Och HERREN sade till Mose: "Hur länge skall detta folk förakta mig? Och hur länge skall de vägra tro på mig trots alla de tecken jag har gjort ibland dem?”

Nej, sann tro förlitar sig på Gud och hans Ord, precis som Matt McCarthy förlitade sig på pappan och hans ord och precis som den hedniske officeren förlitade sig på Kristus och hans Ord.