Nattvarden är det förflutna, det närvarande och det kommande i en punkt

I med och under bröd och vin tar vi emot Herrens Kristi sanna kropp och blod. Vi får del av den förlåtelse han vann genom att offras i vårt ställe på korset.

Nattvarden var en festmåltid, för att leva i gemenskap med Frälsaren, som det står:

”Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp?” (1Kor. 10:16)

Den var också en måltid för att minnas,

Jesus ”tackade Gud, bröt [brödet] och sade: "Detta är min kropp, som är utgiven för er. Gör detta till minne av mig." På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, gör det till minne av mig."

Och samtidigt pekade måltiden framåt.

”Ty så ofta ni äter detta bröd och dricker av denna bägare, förkunnar ni Herrens död till dess han kommer.” (1Kor. 11:26)

Så man kan säga att Herrens måltid, nattvarden både är det förflutna, att minnas Frälsaren, det närvarande att ta emot Frälsarens kropp och blod vid Herrens bord, och det kommande, att förkunna tills han kommer.

Jesus själv sade vid den sista måltiden:

”Jag säger er: Från denna stund kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger, förrän på den dag då jag dricker det nytt tillsammans med er i min Faders rike." (Matt. 26:29)

Kristus antyder att himlen, då lärjungarna förenas med sin Mästare blir en festmåltid.

I Uppenbarelseboken säger ängeln:

”Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid." (Uppb. 19:9)