Vad betyder rättfärdighet eller att någon är rättfärdig?
Det är ju ord som vi inte använder så ofta nuförtiden. Andra närbesläktade ord
är: god, moralisk, renhjärtat, rättskaffens, rättvis, rättrådig, korrekt och
ostrafflig.
Tycker vi inte att det är ganska bra om en person är på
det sättet? Vi vill att samhället ska vara rättfärdigt eller rättvist. Vill vi
att Gud ska vara rättfärdig?
Hur skulle ett samhälle se ut som inte är rättfärdigt?
Först kanske människor skulle tycka att det är behagligt att göra vad man vill,
ta vad man vill, köra lite som man vill, strunta i alla stoppskyltar, överstiga
alla hastighetsgränser, parkera var man vill.
Men vad tänker vi när bristen på rättfärdighet drabbar
oss själva? Någon tar din cykel, det finns inga parkeringsplatser för att ingen
betalar parkeringsavgifter och när du går på stan och någon knuffar ner dig i
en vattenpöl och sparkar dig i magen, och du ropar på polis, så kommer polisen
och säger: ”det här är inget rättfärdigt samhälle”.
Hur skulle vi känna för en sådan kommunstyrelse? Vi skulle tappa förtroendet. Vi önskar att den inte bara har lagar, utan också upprätthåller lagar genom att straffa dem som bryter mot dem.
Hur skulle vi känna för en sådan kommunstyrelse? Vi skulle tappa förtroendet. Vi önskar att den inte bara har lagar, utan också upprätthåller lagar genom att straffa dem som bryter mot dem.
Endast så kan vi älska vår kommunstyrelse och vårt statsskick.
Ett statsskick utan rättfärdighet och rättvisa, blir en likgiltig kommun och
statsstyrelse. Eller är det egentligen en myndighet? Existerar egentligen en
styrelse i organisation som inte styrs?
Ett samhälles rättskipning, visar vad samhället har för
egenskaper, om det är gott eller ont, eller helt enkelt dött.
Det är samma sak i relationer. Skulle vi vilja leva i en
relation med en make eller maka, där man kunde bete sig precis hursomhelst? Om
du betedde dig illa mot personen, om du kastade saker på honom eller henne,
struntade i mattider, inte städade och bäddade din säng, du var otrogen med tio
olika andra partners, inte skötte ditt jobb eller tvättade dig, och personen
bara log med hela ansiktet och sade: ”Gör som du vill.” Även om vi är
orättfärdiga, önskar vi att den vi har en relation med är rättfärdig. Annars är
man ju fullständigt kall och likgiltig. Det är ju varken rättfärdighet eller
kärlek. Egentligen är man
ju då gift med en död person.
Inte ens barn vill ha föräldrar som struntar i om man går
upp på morgonen, går till skolan, äter sin mat eller går och lägger sig på
kvällarna. Även om de skulle tycka att det vore roligt att ha så ibland, så
vill inget barn ha så i längden, för det skulle inte bara gå dåligt för dem,
med brist på hygien, brist på mat, eller fel mat, brist på sömn eller för
mycket sömn, ingen skolgång eller vad det nu är.
Min poäng är att ordet rättfärdig och
rättfärdighet, är ett positivt ord, även om det innefattar regler,
bestämmelser, lagar, skuld och straff. Bakom regler, bestämmelser,
lagar, skuld och straff finns en rättfärdig person, ja en
kärleksfull person. En person som inte är rättfärdig, är, vad samhället och
tidsandan än säger, en kall och likgiltig person, ja, en person som egentligen
är död invärtes. Det är en person utan moral. Jag vill också lägga till att
rättfärdig och rättfärdighet inte bara har en repressiv sida. Det finns en
positiv sida. Rättfärdigheten belönar den som gör det goda. Personer i ett
rättfärdigt samhälle som gör bra saker, blir belönade, de blir omtyckta och
gillade. Kanske får de en medalj, en högre tjänst eller omnämnande i tidningen.
På samma sätt är det i förhållanden. En rättfärdig make
eller maka belönar oss när vi gör bra saker, vi får beröm när vi gör ett bra
arbete, klippt gräsmattan, bäddat sängen, diskat, och skurat toaletten, om man
inte lönar med ord, så lönar man med vänlighet, kramar eller leenden. Och barn
som gjort sina läxor, städat sina rum, lägger sig och går upp i tid, lyder sina
föräldrar och är vänliga, får sin veckopeng eller beröm, kanske en glass på
lördagen.
Det finns människor som säger att en god Gud inte straffar, han vill alltid väl utan att hytta med fingret, han överser med allt vi gör och tycker inte att våra synder är ett problem. Men vad säger sådana handlingar eller brist på handlingar om en sådan gud? Är inte det en fruktansvärt likgiltig gud, är inte det en kall och kärlekslös gud, en gud utan rättsmedvetande och moral? Är inte det en död gud, ja en gud som inte finns.
Sannerligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar