Gud visar sin rättfärdighet genom att utkräva straffet för våra synder, och det straffet faller alltså inte över oss, utan över Gudasonen.
Så visar Gud sin rättfärdighet, och sin kärlek, eftersom vi genom Sonens död får förklaras rättfärdiga, som han också säger direkt efteråt:
” I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.” (Rom 3: 26)
Genom Jesus är vi alltså rättfärdiga. Denna rättfärdighet äger vi genom tron.
Nu är synden sonad, och människa och Gud är försonade med
varandra. Inte bara vi som tror har detta, också de som inte tror, som vi läser:
”Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.” (1 Joh 2: 2)
”Se Guds Lamm som tar bort världens synd” (Joh 1: 29)
Från Guds sida är allting klart. Men från människans sida ser det inte ut så.
Många människor är oförsonade med Gud i sitt hjärta, för att man inte ser att allting är färdigt i Kristus.
Därför sänder aposteln ut oss att berätta detta för världen.
"Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud." (2 Kor 5: 19-20)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar