Gud säger till Israel:
”Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur
Egyptens land, ur träldomshuset.” (2 Mos 20: 2)
Sedan räknar han upp budorden. När förbundet senare i 5:e
Mosebok 5, upprepas, så inleder han med upprepa nästan exakt samma ordalydelse.
Herren är alltså Israels Gud därför att det var han som
förde dem ut ur Egypten, och därför att han är deras Gud, så har han rätt till
dem, till deras liv och deras handlingar.
Orden uttrycker också Guds allmakt. Uttåget visade att Herren
är överlägsen de egyptiska gudarna. Han har också makten över
naturkrafterna. Israels Gud är den
Allsmäktige. Han är mäktigare än Egypten och skapelsen.
Vi minns att när Moses begärde av Farao att Herrens folk
skulle släppas ur slaveriet så svarar Farao:
”Vem är HERREN? Skulle jag lyssna på honom och släppa
Israel? Jag känner inte HERREN, inte heller tänker jag släppa Israel."
(2 Mos 5: 2)
Farao trodde att han var den mäktige, varför skulle han
då lyda Israels Gud. De tio plågorna över Egypten blir då Guds svar. När folket
tågar genom Röda havet så visar Herren Israels Gud att han har makten över
skapelsen. Uttåget bevisar Guds allmakt.
Genom uttåget så blir Herren också Israels egen Kung. Gud
hade varit ”Abrahams, Isaks och Jakobs Gud”, innan uttåget, men nu blev han
hela folkets Gud. På den andra sidan stämmer Moses och folket upp i en lovsång
i vilken man bland annat sjunger:
”HERREN skall regera alltid och för evigt."
(2 Mos 15: 18)
De hade varit slavar i Egypen, men nu blir det Guds
tjänare.
I det 25:e kapitlet i 3:e Mosebok säger Gud:
”Israels barn är mina tjänare. De är mina tjänare, som
jag har fört ut ur Egyptens land. Jag är HERREN, er Gud.” (3 Mos 25: 55)
När Gud säger: ”jag är Herren, er Gud” så uttrycker han
alltså att han äger sitt folk, han har rätt att härska och ge dem deras regler.
Gud behöver inte motivera varför vi skall göra si eller
så. Bara det faktum att han är Gud, ger honom rätten. Det gällde inte bara
Israels folk, det gäller också oss kristna hedningar idag. Men Guds lag gäller
inte bara de troende. Alla människor är skyldiga att lyda Guds befallningar,
vare dig man tror på honom eller ej. Alla ställs nämligen till ansvar.
”Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det
synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter.
Allt är skapat genom honom och till honom.” (Kol 1: 16)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar