fredag 5 oktober 2012

Bedragaren Jakob fick evangelium


Framtiden var oviss för Jakob. Trots att han skulle vara den som bar löftet om en stor avkomma hade han ingen fru, inget hem att bo i, ingenstans att hämta mat. Grubblade han över vem som skulle döda honom först Esau eller vilddjuren i natten?

Och han tog en av stenarna på platsen för att ha under huvudet och lade sig att sova. Då hade han en dröm. Han såg en stege vara rest på jorden. Den nådde ända upp till himlen och Guds änglar steg upp och ner på den. Och se, HERREN stod ovanför den och sade: "Jag är HERREN, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag ge åt dig och dina efterkommande. Din avkomma skall bli som stoftet på jorden och du skall utbreda dig åt väster och öster, norr och söder, och genom dig och din avkomma skall alla folkslag på jorden bli välsignade. Och se, jag är med dig och skall bevara dig vart du än går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land. Jag skall inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har lovat dig." (1 Mos 28:11ff)

Gud agerar när vi minst anar det. Är det inte när vi tror att vi inte klarar oss med egna resurser som Gud reser stegen i våra liv. Jag skall strax förklara vad stegen betyder för oss.

Många människor tror att de klarar sig själva, utan Gud, utan beskydd, utan nåd. Då visar oss Gud vår hjälplöshet, så att vi förstår att vi inte klarar oss i egen kraft.

Innan vi kom till tro behövde Gud visa oss att vi är syndare, att vi är skyldiga, att vi har brutit hans heliga lag.

Denna natt kommer Gud till Jakob. Även fast han ljugit, bedragit och stulit sin förstfödslorätt, så stod Gud kvar vid sitt löfte. Han ville inte att Jakob skulle misströsta om Herrens kärlek.

Gud säger till honom först:

”Jag är HERREN, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud.”

Det var oerhört betydelsefullt för Jakob.  Han visade för Jakob att han är den Gud som funnits av evighet. Han hade funnits till hands för Abraham och bevarat honom, under hans långa flykt och hans strapatser i mellanöstern. Han hade varit till hans för hans far Isak, hela tiden, och nu är han hos honom.

Med orden”Jag är HERREN, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud.” säger han att han är densamme, den evige oförgängliga, trofast och kärleksfulle Guden. Även fast Jakob lämnat det utlovade landet, hade Gud inte lämnat honom.

Gud försäkrar den unge Jakob, ute i ödemarken, att trots hans synder, så fanns det hopp för honom. Han ger Jakob evangelium, samma evangelium som Abraham hade blivit rättfärdig genom tron.

”genom…din avkomma skall alla folkslag på jorden bli välsignade.”

Det är löftet om Kristus genom vilken alla människor blir välsignade.

Vi läser i Galaterbrevet:

Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.” (Gal. 3:8,9)

Alla som tror precis som Abraham, har del i välsignelsen, tror på löftet om Avkomman, löftet om Kristus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar