Framtiden var oviss
för Jakob. Trots att han skulle vara den som bar löftet om en stor avkomma hade
han ingen fru, inget hem att bo i, ingenstans att hämta mat. Grubblade han över
vem som skulle döda honom först Esau eller vilddjuren i natten?
”Och han tog en av stenarna på platsen för att ha under huvudet och lade
sig att sova. Då hade han en dröm. Han såg en stege vara rest på jorden. Den
nådde ända upp till himlen och Guds änglar steg upp och ner på den. Och se,
HERREN stod ovanför den och sade: "Jag är HERREN, din fader Abrahams Gud
och Isaks Gud. Det land där du ligger skall jag ge åt dig och dina
efterkommande. Din avkomma skall bli som stoftet på jorden och du skall utbreda
dig åt väster och öster, norr och söder, och genom dig och din avkomma skall
alla folkslag på jorden bli välsignade. Och se, jag är med dig och skall bevara
dig vart du än går, och jag skall föra dig tillbaka till detta land. Jag skall
inte överge dig intill dess att jag har gjort vad jag har lovat dig." (1 Mos 28:11ff)
Gud agerar när vi
minst anar det. Är det inte när vi tror att vi inte klarar oss med egna
resurser som Gud reser stegen i våra liv. Jag skall strax förklara vad stegen
betyder för oss.
Många människor tror
att de klarar sig själva, utan Gud, utan beskydd, utan nåd. Då visar oss Gud
vår hjälplöshet, så att vi förstår att vi inte klarar oss i egen kraft.
Innan vi kom till tro
behövde Gud visa oss att vi är syndare, att vi är skyldiga, att vi har brutit
hans heliga lag.
Denna natt kommer Gud
till Jakob. Även fast han ljugit, bedragit och stulit sin förstfödslorätt, så
stod Gud kvar vid sitt löfte. Han ville inte att Jakob skulle misströsta om
Herrens kärlek.
Gud säger till honom
först:
”Jag är HERREN, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud.”
Det var oerhört
betydelsefullt för Jakob. Han visade för
Jakob att han är den Gud som funnits av evighet. Han hade funnits till hands för
Abraham och bevarat honom, under hans långa flykt och hans strapatser i mellanöstern.
Han hade varit till hans för hans far Isak, hela tiden, och nu är han hos
honom.
Med orden”Jag är HERREN, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud.” säger han att han är
densamme, den evige oförgängliga, trofast och kärleksfulle Guden. Även fast
Jakob lämnat det utlovade landet, hade Gud inte lämnat honom.
Gud försäkrar den unge Jakob, ute i ödemarken, att trots hans synder, så fanns det hopp för
honom. Han ger Jakob evangelium, samma evangelium som Abraham hade blivit
rättfärdig genom tron.
”genom…din avkomma skall alla folkslag på jorden bli
välsignade.”
Det är löftet om
Kristus genom vilken alla människor blir välsignade.
Vi läser i
Galaterbrevet:
” Och då Skriften förutsåg att Gud skulle
förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada
budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. Alltså blir de som
tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.” (Gal. 3:8,9)
Alla som tror precis
som Abraham, har del i välsignelsen, tror på löftet om Avkomman, löftet om
Kristus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar