Moses stol

Matt.23:1-12

"Sedan sade Jesus till folket och till sina lärjungar: "På Moses stol sitter de skriftlärda och fariséerna. Allt vad de lär er skall ni därför göra och hålla, men efter deras gärningar skall ni inte handla. Ty de talar men handlar inte. De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva vill de inte ens med sitt finger flytta på dem. Och alla sina gärningar gör de för att människor skall se dem. De gör sina böneremmar breda och sina hörntofsar stora. De älskar hedersplatsen vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, och de vill gärna att folk hälsar på dem på torgen och kallar dem rabbi. Men låt ingen kalla er rabbi, ty en är er Mästare, och ni är alla bröder. Ni skall inte heller kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen. Ni skall inte låta någon kalla er lärare, ty en är er lärare, Kristus. Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd. "

I dagens text finner Kristus det nödvändigt att klä av den falska fromheten och rättfärdigheten. Inför den stora skaran av påskpilgrimer undervisar han om hur den falska rättfärdigheten alltid måste vara hycklande, alltid tung och hård, och alltid falsk, så länge den inte hänvisar till Kristus som den ende Läraren och Frälsaren.

Jesus sammanfattar: "Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd. "

Fariséerna säger, men gör inte.

I synagogan fanns på Jesu tid ett lärosäte som man kallade Mose stol. Härifrån skulle de skriftlärde föreläsa Skiften och utlägga den. En stor del av de skriftlärde tillhörde den fraktion inom judendomen som kallades fariséer. Historiskskrivaren Josefus skriver att bland de religiösa fraktionerna så var fariséerna: "de mest trovärdiga utläggarna av lagen" (Josefus, Judarnas Krig, II, V iii, 14)

Det är därför som Jesus i dagens text: " På Moses stol sitter de skriftlärda och fariséerna. Allt vad de lär er skall ni därför göra och hålla ".

Allt vad de säger hänvisar inte till alla fariseiska missuppfattningar, utan till undervisningen hämtad från Moses och profeterna. Den välsignade kraften kommer inte från dem som uttalar Guds Ord utan från Gud själv.  Guds Ord är alltså levande och kraftigt även om det uttalas av en farisé. Därför lär oss vår bekännelse:

"Både sakramenten och ordet äro i kraft av Kristi instiftelse och befallning verksamma, även om de meddelas genom ogudaktiga." (C.A. VIII)

Därmed inte sagt att fariséerna hade någon självskriven rätt till Mose stol. På Mose stol har de satt sig. Gud hade inte satt dem där. Därmed också inte sagt att fariséernas undervisning kunde accepteras utan förbehåll. Också detta kommenterar våra bekännelseskrifter: "det är uppenbart att det här icke allmänt föreskrives, att vi skola godkänna allt utan undantag, enär Skriften på ett annat ställe bjuder oss att lyda Gud mer än människan." (Apol. XVIII, s.305 SKB)

Tvärtom varnar oss vår Herre strängt för fariséerna och deras förkunnelse, han uttalar verop över hela det fariseiska väsendet och kallar dem vitkalkade gravar och skrymtare. " efter deras gärningar skall ni inte handla. Ty de talar men handlar inte.".