Guds rättfärdighet betyder bland annat att Gud straffar

”Jag hatar era fester, jag föraktar dem, jag tål inte era högtider. Ty om ni än offrar åt mig både brännoffer och matoffer, finner jag ingen glädje i dem, era gemenskapsoffer av gödda kalvar vill jag inte se. Tag bort ifrån mig dina sångers buller! Ditt strängaspel vill jag inte höra. Låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.” (Amos 5: 21-24)

Rätten är Guds straffande rättfärdighet. Gud hade sagt genom profeten Moses :

”Ty alla dessa avskyvärda ting har landets inbyggare bedrivit, de som var där före er, och landet har blivit orenat. Gör inte något sådant, så att landet spyr ut er, liksom det har spytt ut det folk som har bott där före er.” (3 Mos 18: 27-28)

Nordriket intas år 722 f. Kr av assyriska arméer, landet plundras och hela folket sprids ut i Assyrien, år 586 f.kr. förs Juda till den babyloniska fångenskapen och templet förstörs.

Gud straffar också våra synder. Han straffade våra synder när domen föll över hans Son på korset. När Jesus dog så dog han med våra dolda och uppenbara synder, han tog med sig dem upp på korset och i hans uppståndelse förklaras vi rättfärdiga.

Frälsningen kommer från Gud och inte från oss, våra tafatta strävanden att blidka Gud.

”Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,

slagen för våra missgärningars skull.

Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,

och genom hans sår är vi helade. Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom.” (Jes 53: 5-6)

Upprättelsen handlar om Jesus Kristus, hans liv, lidande, död och uppståndelse. ¨

”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.” (Ef 1: 7-8)

Det är där vår olydnad slutar, vid hans kors, när vi ångrar oss och tror att Gud för Kristi skull stryker ut allt, gör allting nytt, och innesluter i oss i Guds renande rättfärdighet.