Vad motgångar betyder för en kristen

Vad händer om vi misslyckas, om vi möter motgångar, kanske lidande och problem, hur kommer vi då att uppleva våra liv?

Kommer vi då att ligga på våra dödsbäddar och ångra det liv vi levt?

 Paulus tar upp detta med motgångarna för den kristne, när han säger: 

”Därför tappar vi inte modet. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet. Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.” (2 kor 4: 16ff)

Aposteln säger här att för den troende så blir motgångarna inte ett sätt att grusa våra liv, och visa att de var bortkastade, utan tvärtom!

Nöden ” varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet.”.

Vi skall se på nöden på två sätt. För den som har hela sitt hopp till det jordiska så betyder nöden allt, om det grusar hans liv. Men om man vårt hopp står till evigheten i gemenskap med vår Frälsare, så är nöden kort, vare sig den vara i några veckor, något år eller hela vårt liv, eftersom det här livet bara är ett sandkorn på evighetens strand. Aposteln säger i Rom 8: 18: ”Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår.”

 För det andra använder Gud nöden för att dana en ny människa i oss. Den ”bereder” skriver han ”åt oss på ett oändligt rikt sätt en

härlighet, som väger tungt och varar i evighet.”

Hebreerbrevets författare skriver:

”Det är till er fostran som ni får utstå lidande.” (Hebr 12: 7)

Aposteln skriver:

”Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp.” (Rom 5: 1-4)

Tänk så annorlunda man kan se på livet beroende på vilket mål man har. Mannen som i dagens text säger: ”vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt” var ju det närmaste man kunde komma en expert på lidande av olika slag.

Han säger på ett annat ställe:

”Är de Kristi tjänare? Det är jag ännu mer, för att nu tala likt en dåre. Jag har arbetat mer, suttit i fängelse mer, fått hugg och slag i överflöd och ofta svävat i livsfara. Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio gisselslag, så när som på ett, tre gånger har jag blivit piskad med spö, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn låg jag i det djupa vattnet. Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken.” (2 Kor 11: 23-27)