Låt
oss förbli i Kristus. Det låter kanske abstrakt, men det är inte abstrakt.
Jesus
har uppstått ur graven, han har farit upp till himlen, och har från Faderns
högra sida, sänt den helige Ande i sitt Ord, och genom detta Ord, Bibeln, är
han närvarande hos oss.
Det
är också så han förklarar förblivandet.
”Ni är redan nu rena i kraft av det ord som
jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er… Om ni förblir i mig
och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det.” (Johannes 15:3)
Det
är därför Gud gav oss vår Bibel, för att Kristus genom Ordet skall komma till
våra hjärtan. Det är därför han gav oss församlingen, för att Kristus genom det
förkunnade Ordet skulle förenas oss med oss.
Han
har gett oss nattvarden. Genom nattvarden blir vi ett med
honom, när vi får del
av hans kropp och blod, som vi läser:
”Välsignelsens bägare som vi välsignar, är
den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap
med Kristi kropp? Eftersom det är ett bröd, är vi som är många en kropp, ty
alla får vi vår del av detta enda bröd.” (1 Kor 10: 16-17)
Precis
som saven strömmar genom stammen och ut i grenarna, så får församlingen genom
det förkunnade Ordet och sakramenten, del av Kristus själv.
Vi behöver föreningen med den sanna Vinstocken, Kristus själv, dels för att vi själva behöver honom, vi behöver hans nåd och förlåtelse, hans rättfärdighet, men också dels för att andra behöver få del av de frukter som våra liv kan ge. Vår frukt, våra goda gärningar, våra kristna liv, är inte till för oss själva, utan för våra medmänniskor.
Vi behöver föreningen med den sanna Vinstocken, Kristus själv, dels för att vi själva behöver honom, vi behöver hans nåd och förlåtelse, hans rättfärdighet, men också dels för att andra behöver få del av de frukter som våra liv kan ge. Vår frukt, våra goda gärningar, våra kristna liv, är inte till för oss själva, utan för våra medmänniskor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar