Guds vrede

Har vi tänkt på Gud som arg eller vred? Det är naturligtvis en skrämmande tanke att föreställa sig att en person som är allsmäktig – Gud – kan uttrycka vrede.

Vi kommer ihåg Moses vid den brinnande busken. När Moses envist vägrade att lyda Gud, så säger Skriften att

”Då upptändes HERRENS vrede mot Mose.” (2Mos. 4: 14)  Vem av oss skulle vilja vara Moses då? Gud kan känna vrede. Men det är en helt annan vrede än den vrede som vi känner. Det är en vrede som hänger samman med att Gud är helig och avskild från allt ont. Det är en vrede som brinner mot allt ont och syndigt.

Det är en vrede som brinner mot dem som vänder sig från honom till andra gudar. Gud hade sagt till sitt folk ”Du skall inte ha några andra gudar vid sidan om mig”. Han hade också varnat dem:

”Ty jag, HERREN, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig.” (2Mos. 20: 5)

Vi kommer alla ihåg Jesu vrede när han såg hur Guds hus, templet, var orenat genom den handel man bedrev i det. Han ”gjorde…en piska av rep och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut penningväxlarnas mynt och välte omkull deras bord.” (Joh. 2:15)

Guds helighet drabbar avgudadyrkan, synd och tillbedjan som är oren. Så har det varit från Mose tid fram tills idag. När Jesus gjorde allt väl inför Gud genom sin korsdöd så orsakar människors förakt för hans död att Gud blir vred, när människor inte lever av nåden utan trampar på den.

”Men om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder, utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka motståndarna.  Den som förkastar Mose lag skall utan förbarmande dö, om två eller tre vittnar mot honom. Hur mycket strängare straff tror ni då inte den skall förtjäna som trampar Guds Son under fötterna och håller förbundets blod för orent, det blod som har helgat honom, och som smädar nådens Ande? Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, jag skall utkräva den , och vidare: Herren skall döma sitt folk. Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.” (Hebr. 10:26 - 31)

Gud talar om en dag då allt skulle se annorlunda ut för Gud folk. De skulle se att allt skulle ställas tillrätta som kunde orsaka Guds vrede hos oss. Han säger:

”På den dagen skall du säga: «Jag tackar dig, HERRE, du var vred på mig, men din vrede har upphört och du tröstar mig. Se, Gud är min frälsning, jag är trygg och fruktar inte, ty HERREN HERREN är min starkhet och min lovsång. Han har blivit min frälsning.".” (Jesaja 12: 1, 2)

Den dagen var dagen då Guds Son hängde på korset. Den dagen föll Guds vrede över Sonen, när synden straffades på honom. Då ställdes allt tillrätta så vi blev försonade med Gud.

"Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst.  Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord... Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud." (2 Kor 5, 18-19, 21)