Ögonvittnen

Johannes 20: 19-31

”På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren. Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er." Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Tag emot den helige Ande! Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."  Thomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen, hade inte varit med dem när Jesus kom.

De andra lärjungarna sade nu till honom: "Vi har sett Herren." Men han svarade dem: "Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro." Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." Sedan sade han till Thomas: "Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!" Thomas svarade honom: "Min Herre och min Gud!" Jesus sade till honom: "Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser." Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.”

Jesus har uppstått från de döda. Han har gått ur graven med sin mänskliga fysiska kropp, och som sann Gud.

Jesus är uppstånden och han har visat sig för Maria från Magdala,  Petrus och Johannes har sett in i den tomma graven: Han visar sig också för de andra kvinnorna och för Petrus.  De två Emmauslärjungarna har återvänt och berättat om att de vandrat med Jesus. Ändå är han ännu inte den uppståndne för lärjungarnas sinnen, ännu var nyheten och upplevelserna för stora för att hanteras av deras medvetanden. Vi kan ju själva tänka efter hur vi skulle reagera om någon som vi visste var död plötsligt dyker upp. Hur tänker vi dagen efter? Hade det verkligen hänt? Har jag drömt? Är det mina sinnen som lurar mig?

Att vi människor har så svårt att tro visste Jesus. Därför kommer han till dem om och om igen, i olika sammanhang, så att de till sist måste säga: ”Vi för vår del kan inte tiga med vad vi har sett och hört." (Apg 4: 20) ”Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi skådade och med våra händer rörde vid - om Livets Ord är det vi vittnar.” (1 Joh 1: 1) 

”På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." (v. 19)