Guds offerlamm

Gud säger genom Moses om blodet på dörrposterna:

”Blodet skall för er vara ett tecken de hus där ni är, ty när jag ser blodet skall jag gå förbi er. Ingen straffdom skall drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land. ” (2 Mos. 12:13)

Och så åt man av påskalammet, varje hushåll för sig, straffdomen kom över Egypten och Israel tågade ut ur landet. Men man fortsatte att fira påsken på samma sätt.

Vi har ingen befallning att fira påsk på samma sätt som Israel.  Gud säger genom aposteln Paulus i dagens text:

”vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför hålla högtid”

Vi skall fortfarande hålla högtid. Men inte med ett nytt lamm, inte ett lamm för varje hushåll. Ett lamm hart offrats: Jesus Kristus, han offrades för oss på korset.

Så fullbordas alla seder och ritualer från gamla testamentet som Paulus skriver:

”Allt detta är bara en skugga av det som skulle komma, men verkligheten själv är Kristus.” (Kol. 2:17)

Alla ritualer i gamla testamentet, offret i templet och översteprästen som bar fram offret, påskalammet, var skuggbilder, förebilder, som pekade fram mot det fullkomliga offret: Kristus själv som offrades för världens synd, som Döparen säger: ”Se Guds Lamm, som tar bort världens synd.”