”Himmelriket är
likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i
sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor. Och när han
har funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt vad han äger och
köper den. ”
(Matt.13: 44 - 45)
Det står att köpmannen fann ”en
mycket dyrbar pärla”. Han insåg när han såg på den hur värdefull den var.
Hur många är det som hör om Jesus, men aldrig förstår hur
stort evangeliet, hur värdefull skatten är. Några forskare fann ett ovärderligt
papyrus av över 1000 år gamla texter, när de stod vid en brasa och såg vad de
arabiska nomaderna använde för att tända brasan med. Dessa människor insåg inte
vilket värde som fanns i de gamla pappersbitarna.
Hur många är det inte som faktiskt snubblat över Jesus,
men aldrig insett vem han är, och vad han gjort, vilket värde som finns i
frälsningen genom honom.
Glädjen över Jesus infinner sig inte förrän man inser
värdet i honom.
”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En
man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han
äger och köper den åkern.”
En sådan glädje fann den samaritiska kvinnan när Jesus
berättade för henne om det levande vattnet.
”Kvinnan lät sin
kruka stå och gick in i staden och sade till folket: ’Kom och se en man som har sagt mig allt vad
jag har gjort. Han kanske är Messias.’”( Joh. 4:28, 29)
En sådan glädje hade apostlarna när de predikade om Jesus
fast de riskerade fängelse.
”Vi för vår del kan
inte tiga med vad vi har sett och hört." (Apg. 4: 20), sade de frimodigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar