Världens barn kan inte förstå nåden med sitt förnuft

”vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande.” 

För att evangeliet skall kunna komma in i hjärtat och där bli en trodd sanning, en verklighet för hjärtat, så måste Guds Ande uppenbara denna sanning.

Skriften säger:

”Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.” (Rom 8:7)

”ingen kan säga "Jesus är Herren" annat än i kraft av den helige Ande.” (1Kor. 12:3)

Församlingen i Korint bestod inte av så många rika, mäktiga, visa och kloka. Men i staden Korint fanns en stor traktan efter nya vishetsläror, man älskade att lyssna på filosofer, och även i församlingen kom det så småningom in människor som berömde sig av nya vishetsläror, falska apostlar, de blev uppblåsta, skrytsamma och högmodiga.

Det är därför Guds apostel Paulus finner anledning att förklara och utlägga Guds vishet som är annorlunda än mänskliga system, en vishet som Anden skänker genom evangelium om Kristus.

Paulus jämför sig själv med de ofta vältaliga filosoferna som höll imponerande föredrag kryddade med retorik och tilltalande system. Han säger

”När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom som jag predikade Guds hemlighet för er. Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus och honom som korsfäst.  Svag, rädd och mycket orolig kom jag till er. Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft. Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång.” (1Kor.2:1 - 6)

Världen kan inte tänka sig att Gud stryker ut våra synder och placerar dem på Jesu Kristi kors. Att Gud inte kräver ett enda dugg för att människor skall tas in i himlen utan tar in dem som tror på Guds dårskap, att vi är förlåtna i och genom Kristi korsdöd, hans blod, hans lydnad, hans försoning. Världen tycker att vi är konstiga som inte accepterar tanken att Gud skulle väga synderna på en våg och ta in dem som har fler goda gärningar än onda.

Varför är det så? Aposteln skriver i sitt andra brev till församlingen i Korint:

”Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild. Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren, och oss som era tjänare för Jesu skull.” (2Kor. 4:3 - 5)

Den onde har alltså förblindat världens barn. Nu säger de flesta: ”Men jag är inte emot Gud. Jag vet att han finns. Jag försöker göra det rätta.” Nej, att höra till den här världen handlar inte om att med sina ord vara emot allt det som har med Gud att göra. Skriften säger att den onde har ”förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet”.

Man kan vara hur religiös som helst utan att se evangeliet. Det är bara Guds Ande som kan öppna våra ögon så att vi ser, så att vi tror och förtröstar.