"Det gäller att med största omsorg hålla isär dessa båda, lagen och löftet... Lagen skall härska över köttet, och löftet skall föra ett milt regemente över samvetet. Då man på detta sätt anvisat vardera dess bestämda plats, kan man vandra trygg mitt emellan dem, i löftets himmel och på lagens jord, med anden i nådens och fridens paradis och med köttet på gärningarnas och korsbärandets jord. De besvärligheter, som köttet måste utstå, blir då inte svåra, på grund av löftets ljuvlighet, som på ett underbart sätt gläder hjärtat. Men om man förblandar dessa båda, om man förlägger lagen till samvetet och löftet om frihet till köttet, åstadkommer man den förvirring, som rådde i påvedömet. Då vet man inte, vad som är lag och vad som är löfte och vad som är synd och vad som är rättfärdighet.
Om man alltså vill dela sanningens ord rätt, skall man med hänsyn till den hos människan verkade inställningen och hela livet skilja löftet så långt som möjligt från lagen. Det är inte utan anledning som Paulus så noggrant behandlar detta
ämne. Han förutsåg nämligen, att denna fördärvliga sammanblandning av Guds ord skulle förekomma i kyrkan, att löftet skulle blandas med lagen och så helt gå förlorat. Ty då löftet blandas med lagen, blir det bara lag av alltsammans. Därför skall man vänja sig att även till tiden skilja lagen från löftet, så att man då lagen kommer och anklagar samvetet kan säga: 'Herr Lag, du kommer inte i rätt tid, utan för tidigt. Var så god och vänta i fyra hundra trettio år till [Gal 3:17]. Då de har gått, kan du komma. Men då kommer du för sent, ty löftet har kommit fyra hundra trettio år före dig. Detta löfte omfattar jag, och vid det vilar jag lugnt och stilla. Därför har jag ingenting att göra med dig och bryr mig inte om att höra på dig. Ty nu lever jag med den troende Abraham, eller snarare, jag lever efter Kristi framträdande, och han har avskaffat och upphävt dig, du Lag'. - Så skall Kristus alltid framstå för hjärtat som en sammanfattning av alla bevis för tron, mot köttets rättfärdighet, mot lagen och de förtjänstfulla gärningarna."
(Martin Luther)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar