"'Se, denne är satt till fall och upprättelse för många i Israel' (Luk 2:34).
Bilden av Jesus-barnet uppfattas av människorna på två olika sätt. Somliga ser en bild som väcker vrede och förargelse. Andra ser en bild full av skönhet och tröst. För somliga är han till fall som den stock som är lagd över vägen och som vandraren snavar över. För andra är han till
upprättelse som en klippa vid vägen. Mot den kan vandraren ta stöd och kan resa sig upp om han fallit. De stolta, högmodiga och kloka helgonen springer med huvudet mot klippan och slår sig illa. Men enkla, fattiga syndare stöder sig mot klippan och tror på den. Den som fallit står upp. Men den som står rak och stolt, han faller. Den som är förlorad och fördärvad får salighet genom klippan, den oförståndige
blir vis, syndaren blir helig och rättfärdig.
De som nu med mänsklig visdom försöker få klarhet i detta, de når inte annat resultat än att de faller och stöter sig så att de aldrig mer kan resa sig upp. De blir krossade. De har ju försökt göra Kristus till någonting annat än det som Fadern i himmelen har gjort honom till."
(M. Luther. Ur "Andlig skattkammare").
Bilden av Jesus-barnet uppfattas av människorna på två olika sätt. Somliga ser en bild som väcker vrede och förargelse. Andra ser en bild full av skönhet och tröst. För somliga är han till fall som den stock som är lagd över vägen och som vandraren snavar över. För andra är han till
blir vis, syndaren blir helig och rättfärdig.
De som nu med mänsklig visdom försöker få klarhet i detta, de når inte annat resultat än att de faller och stöter sig så att de aldrig mer kan resa sig upp. De blir krossade. De har ju försökt göra Kristus till någonting annat än det som Fadern i himmelen har gjort honom till."
(M. Luther. Ur "Andlig skattkammare").
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar