Guds lag visar oss vår synd

"'Genom lagen ges insikt om synd.' (Rom 3:20).

Detta sker genom lagens eget verk. Ty därigenom att människans vilja, som har benägenhet för det onda, genom lagen pådrivs till det goda, blir den allt mer ovillig och gensträvig mot det goda. Ty människan hatar att dras bort från det som hon älskar. Men nu älskar hon det onda. När hon sedan, tvingad genom lagen, ändå med olust griper sig

an verket, så märker människan, hur djupt rotade synd och ondska är i henne, och det hade hon inte märkt, om hon inte haft lagen och börjat handla i enlighet med den. Alltså, så ofta ett bud eller förbud utgår till oss och vi känner oss håglösa, skall vi av detta märka, att vi inte älskar det goda utan det onda. Och just därigenom märker vi, att vi är onda och syndiga. Ty om vi vore fromma och goda, så skulle vi samtycka till lagen av hela vårt hjärta och hade vår glädje i den.

Se, så vaknar genom lagen syndens kännedom i vårt hjärta. Men hur hälsosam är inte denna kännedom. Ty den som märker detta, suckar till Gud och beder, djupt förödmjukad, att Gud skall upprätta hans vilja och hela den, men den som inte märker något, han ber inte heller, och den som inte ber, han får inte heller något."

(M. Luther. Ur "Gudsfruktan och gudsförtröstan, korta betraktelser av Luther på årets söndagar").