"Du skall inte bara läsa evangelium som en historia om något som hänt utan ta emot det som en gåva och en skatt, som är given just åt dig, och du skall ha din lust och glädje i det. Tro du, att Kristus är avlad av den helige Ande och född av jungfrun Maria, men se samtidigt till att du tar emot det som en gåva. Ty det är just för din skull, som Kristus blivit avlad och född och utlämnad till att dö. Öva din tro, så att den blir allt fastare och så att du får allt större glädje av den. Och även om det talas om Paulus och Petrus, så skall du veta, att de bara är som små bäckar, medan Kristus är själva
källan. I honom finns all vishet och all sanning. Om Kristus skall kunna ta gestalt i oss, så räcker det inte med att vi bara hör denna historia, utan hjärtat måste dra följande slutsats: 'Det är inte bara en historia jag nu hör, utan det är en gåva, som räcks mig'. Om du hör, att den och den har 100 000 gulden - vad rör det dig. Men om pengarna är dina, då är du glad. Om en annan har gods och ära och rikedom och en vacker fru, då rör det mig inte. Men annat är det om detta blir mitt! Om jag inte bara håller evangelium för löst prat utan vet, att det barnet, som det talar om, verkligen är mitt och att jag bör fästa den största vikt vid vad Kristus säger och gör - då växer sig tron allt starkare, och detta att få äga Kristus uppväger både liv och död. Det är på det sättet, som man måste predika Kristus, så att de kristna verkligen lär känna honom. Det är ju därför vi kallas kristna. Vi skall alltså inte lyssna till detta evangelium, så som också djävulen, papisterna, turkarna* och skökorna gör det, utan för oss skall det vara en omistlig skatt. Och vi bör veta, att han avlats och fötts för vår skull."
*)turkarna, hos luther åsyftar ordet oftast muslimer
(M. Luther. Ur "Genom tron allena; predikoantologi", s 62).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar