Vem ger frukt?

Vi har talat om vingården och om förbundsfolket i gamla testamentet. Vi har också jämfört med hur det förhåller sig med oss som är Guds folk i det nya förbundet.

Är det inte så att vi borde skämmas för hur lite frukt vi bär som kristna? Vad ska vi göra? Om det är så att vi känner att vi sårat Gud, att vi har tagit upp plats i hans vingård, och ångrar oss, då ska vi veta att det inte är försent för oss.

Men Guds profet Jesaja vill att vi ska ta våra ögon för en stund bort från vår frukt i Guds vingård till en annan plats. Låt oss slå upp det elfte kapitlet i Jesajas bok och läsa från vers 1:

 ”Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, en telning från hans rötter skall bära frukt.” (Jes. 11: 1)

Jesaja leder våra ångerfyllda hjärtan och kanske tårfyllda ögon till en gren, en rot och en stam i Guds vingård.  Skottet från Isai. Vem är det?

Skottet såg först väldigt vanlig ut. Ja, han hade växt ut från Isais och kung Davids släktträd, som ett skott. Han föddes under enkla omständigheter av en jungfru. Han växte upp som en enkel snickare. 

Men skottet fortsatte att växa, frukten av hans liv var fantastisk. Han helade sjuka, han reste upp döda, gjorde blinda seende och döva hörande. 

Men de största frukterna av hans liv var inte underverken, utan att han skars bort från detta livet. Han skars bort från livet på ett dödens trä, korset. Han dog, men hans död gav en större frukt än något liv någonsin gett, frukten är förlåtelse och rättfärdighet för hela världen. Han fick liv på nytt, han återuppstod. Skottet av Isais avhuggna stam, blev ett nytt träd. Jesus Kristus är korsfäst och uppstånden.

Guds Ord uppmanar oss att se på det skottet och den frukt han bär, syndernas förlåtelse och rättfärdighet för dig och mig. När vi ser på honom händer det underliga.

Paulus säger i Rom. 11:17 ”du, som är ett vilt olivträd, har blivit inympad…och fått del av det äkta olivträdets feta rot.”

Istället för att kasta bort oss, så har Gud genom dopet, Ordet och tron inympat oss i Kristus. Och som inympade i honom har vi del av den förlåtelse och rättfärdighet han vann åt oss. Vi är inympade i honom genom tron. Jesus säger i Johannes 15:5:

”Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra.”

Genom tron vill Gud att vi ska se oss själv i ljuset av Kristus. Eftersom vi är i honom, är vi rättfärdiga som han är rättfärdig. Hans rättfärdighet räknas som vår.

Om frukter skall komma ur våra liv så kan de inte komma ur oss själva, utan bara genom den förbindelse vi har med vinstocken. Du och jag kan inte pressa fram egna frukter. Men vi har liv och frukter i och genom tron på honom. Genom tron på honom kan våra liv ge goda frukter: att vi ger mer, att vi älskar mer och att vi lyder mer.