Profeten Mika

Mika 7:18-20

”Vem är en Gud som du, som förlåter missgärning och inte tillräknar överträdelse för kvarlevan av sin arvedel. Han håller inte fast vid sin vrede för evigt, ty han har behag till nåd. Han skall åter förbarma sig över oss och trampa på våra missgärningar. Du skall kasta alla deras synder i havets djup.   Du skall bevisa trofasthet mot Jakob och nåd mot Abraham, så som du med ed lovade våra fäder i forntidens dagar.”

Dagens text är hämtad från profeten Mikas bok. Innan vi går in på själva texten skall vi se på profeten Mika och hans bok.

Mika var den sista av de stora profeterna från det 7:e århundratet före Kristi födelse. Han levde mellan ca 740-686 f. Kr.  Från det århundratet känner vi Amos, Hosea och Jesaja. Hans fars namn nämns inte, vilket kan betyda att han kom från en obetydligt släkt, kanske var han av bondfamilj. Han växte upp i en liten by som som låg mellan Jerusalem och Medelhavet, byn Moreset-Gat.  Byn låg i ett fruktbart område med vingårdar och olivplantager, men var under ständigt hot av filisteerna intill.

Mika var Guds profet sänd till sitt eget folk, folket i sydriket, Juda. Han hade upplevt skräckväldet under kung Ahas, som samarbetade med assyrierna, de som orenade Guds tempel i Jerusalem. Ahas hade till och med accepterat barnoffer för att behaga sina assyriska allierade. Men när Mika träder upp så talar han under Ahas son Hiskias tid. Till skillnad från sin far var Hiskia en god och gudfruktig kung, men funderade fortfarande på att ingå i allians med Assyrien och Egypten.

Mika hade sett hur nordriket, Israel, föll för assyrierna år 722 f. Kr. och han ville varna sydriket, Juda att samma sak kunde hända dem. Därför lämnade han den lilla byn för att tala till sitt folk I staden.