Tre förklarande ord för att förstå frälsningen

Bibeln använder flera olika ord för att beskriva innebörden i vad Jesus gjorde. Den säger att Jesu död på korset innebar

1)     vår rättfärdiggörelse

Om du och jag är skyldiga så måste vi dömas. I Sverige ställs man inför domstol och domaren avkunnar en dom, sen får vi avtjäna straffet. I vårt rättsväsende kan ingen annan avtjäna det straff du och jag får. Men Bibeln säger att inför Gud så är det viktiga att rättvisa bli skipad. Bibeln säger att Jesus kom till vår jord för att som en oskyldig dömas skyldig för de synder du och jag begått. Han var oskyldig, han var rättfärdig. Men den rättfärdighet som Jesus hade, den räknar Gud till vårt konto. I Jesus så förklaras vi rättfärdiga, därför

att han är vår ställföreträdare.

Bibeln säger:

”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför Kristus Jesus har friköpt dem” (Rom.3:23, 24)

Därmed kommer vi till det andra ordet. Bibeln säger att Jesu död på korset innebar

2)     vårt friköpande. I det gamla Israel kunde man låna och sätta sig i skuld, men man var alltid skyldig att betala sin skuld. Kunde man inte göra det, hade man inga egendomar kvar att sälja, så fick man till slut sälja sig själv som slav. Det enda kapitalet man hade kvar var ju den egna arbetskraften.

Bibeln säger att människan har sålt sig själv som slav åt synden och skulden. Men den säger också att Kristus Jesus genom sitt rättfärdiga liv, sitt lidande och sin död på korset har köpt oss fria. Skulden var vår, lösepenningen var Guds Sons utgjutna blod på korset.  Bibeln säger:

”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder.” (Ef.1:7)

Bibeln säger också att Jesu död på korset innebar

3)     vår försoning. När människan lämnade Gud och valde olydnaden så innebar det givetvis att något förstördes i relationen dem emellan. Eftersom Gud är helig så står människan skild ifrån sin Skapare. I människan finns tanken kvar att hon, på något sätt, skall sona för sina brott. Det är från den tanken alla mänskliga religioner uppstått. Islam och hinduismen är olika mänskliga försök att genom lydnad och offer blidka Gud att sona för de brott man begått, att försöka ställa balansvågen rätt, att jämka de dåliga handlingarna med fler goda handlingar. Bibeln lär tvärtemot all mänsklig religion att människan inte kan sona sina egna synder inför Gud. Gud är för helig och människans brott är för stort.

Bara den kristna tron har en Gud som själv träder in för att reda upp människans förhållanden. Gud själv blir människa och lider och dör i människans ställe för att sona för allt det som skiljer henne från Gud. Inte människans offer, utan Guds eget offer, Kristus Jesus har skapat frid mellan människa och Gud.

Skriften säger:

”Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.” (2 Kor.5:18,19)