Vi talade inledningsvis om att rädsla bottnar i att man föreställer sig framtiden som en oskriven bok, en tom karta. Man är rädd för det okända, för att man inte sett det, man har inte varit där. Då är det tryggt att veta att Gud är tidlös, Gud har varit där. Gud vet allt. Han vet också det som skall komma.
Ingenting som kommer att hända är en överraskning för Gud, han vet redan om det.
Oavsett vad som kommer att hända i ditt och mitt liv, så vet vi att vi aldrig kommer att vandra de stegen ensamma. Det finns inte enda sekund i våra liv, då vi varit ensamma.
Det finns stunder då vi inte tror att Gud är närvarande, men det har han varit hela tiden.
Det är mycket viktigt att påminna sig det, påminna sig om frälsningens Gud och om dopets Gud, att han lovar att vara med oss.
Vi vet inte hur våra liv kommer att se ut. Men vi vet, när vi åldras, att folk kommer att lämna oss. Det är inget vi tycker om, men det är verkligheten.
Familjemedlemmar och nära vänner kommer att dö, folk kommer att ta avsked från oss. Barnen kommer att växa upp och flytta hemifrån, vänner kommer att flytta, föräldrarna kanske flyttar till äldreboende eller dör. Men det finns en som i detta livet inte lämnar oss. Vi läser i Hebr 13:5:
”Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar