Även om alla andliga gåvor fanns i en församling och även om alla gåvor var i funktion på ett överflödande sätt så finns det en förutsättning utan vilken inget skulle fungera riktig bra. Vad är det som är oljan som smörjer maskineriet, vad är gnistan som sätter motorn i funktion? Svar: kärleken. Utan kärlek är alla andliga nådegåvor något ofullkomligt.
Om detta undervisar Paulus i 1 Kor.13:1-3:
Om detta undervisar Paulus i 1 Kor.13:1-3:
"Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal. Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting. Och om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna."
I Romarbrevet 12 där aposteln undervisar om andliga nådegåvor läser vi :
"Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning." (Rom. 12:9,10)
I Romarbrevet 12 där aposteln undervisar om andliga nådegåvor läser vi :
"Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning." (Rom. 12:9,10)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar