Jesus hade vält omkull penningväxlarnas bord i templet, han drev ut försäljarna i templet, Guds hus med en piska han gjort av ett rep. Och ut sprang dem, med får och oxar. På kvällen hade han vandrat till Betania och övernattat i Lasarus hus.
Men redan tidigt om morgonen ger han sig alltså av,
kanske för att inte besvära husets värd. Kanske hoppar han över frukosten.
Matteus berättat i alla fall att han blev hungrig och fick syn på ett
fikonträd. Men fikonträdet bär inte frukt. Och det står att Jesus förbannade
fikonträdet för den skull:
”’Aldrig någonsin skall det växa frukt på dig.’ Och genast vissnade
fikonträdet.” (Matt 21:19)
Om man bara ser på själva handlingen kan det tyckas
meningslöst att förbanna ett fikonträd. Men ingen av Jesu handlingar var
meningslösa. Allt han gjorde som finns upptecknat i den heliga Skrift har en
mening. När han inte undervisade med ord, så undervisade han i handling.
Lärjungarna hade säkerligen i synagogan många gånger hört Guds Ord genom profeten Hesekiel:
”Som druvor i öknen
fann jag Israel. Jag såg era fäder som förstlingsfrukter på ett fikonträd, då
det börjar bära frukt. Men de gick till Baal-Peor och invigde sig åt skammens
gud.” (Hes. 9:10)
Eller profeten Joel:
”De har ödelagt min
vinstock och förstört mitt fikonträd, skalat dem nakna och kastat bort barken,
vita har grenarna lämnats.” (Joel.
1: 7)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar