Aposteln skriver:
”Se här Guds godhet
och stränghet: hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig, om du blir
kvar i hans godhet, annars blir också du borthuggen. Men även de andra kommer att bli inympade, om
de inte blir kvar i sin otro. Gud har ju makt att ympa in dem igen. Ty om du har blivit borthuggen från det vilda
olivträd som du av naturen tillhörde, och mot naturen har inympats på ett äkta
olivträd, hur mycket lättare kommer då inte dessa naturliga grenar att ympas in
på sitt eget olivträd. ”
Om vi som hedningar förhäver oss gentemot juden, låt oss
inte glömma bort: det är den troende judens olivträd vi blivit inympad i. Det
är deras träd, inte vårt. De är det naturliga olivkvistarna. Vi är vildoliv.
Gud hade vårdat detta folk under tusentals år som sitt folk. Nu bröts grenar
bort p.g.a. otro. Skulle inte Gud kunna ympa in naturliga grenar mycket lättare
och naturligare än vildoliv.
Gud kan fortfarande föra tillbaka judar till den
Kristus Jesus som Abraham, Isak, Jakob, Moses, Jesaja och Jeremia talade om. Då
är det inte vårt träd han ympar in dem i, utan deras eget.
Låt oss inte glömma att vi är ympkvistar. Låt oss aldrig
förhäva oss mot andra människor. Låt oss alltid betänka att Gud lyfte oss in i
sitt förbund, inte för vår förträfflighets skull, utan för sin Son vår
Frälsares skull, som var lydig, under lagen, led och dog för våra synders skull
och uppstod på den tredje dagen.
Låt oss aldrig glömma att det är genom tron vi håller oss
kvar vid Guds förbund. Tron är inget vi presterar. Tron är att lita på Guds Ord
och löften, att förtrösta på att våra synder är förlåtna för Kristi skull. Vi
har inget att berömma oss av. Vi är frälsta av nåd för Kristi skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar