Du tappade något!

Jeremia satt i fängelse för sina varningar skull, för de dåliga nyheter han hade förmedlat, men man kan kanske inte blir frisk förrän man inser att man är sjuk. Man kan inte se stjärnorna förrän det blir natt. En person som anser att han är kärnfrisk vill inte ha medicin.

Det finns en godscentral i Stockholm fylld med bagage och gods ingen gör anspråk på, som man fört dit från tåg och vänthallar. Nu drivs det t o m som ett privat företag. Då och då säljer man gods som ingen gör anspråk på genom auktioner. Det kan handla om allt från dyra kameror till sportutrustningar. Säkert är det så att gods som ingen gör anspråk på motsvarar värden för miljontals kronor.

När Gud sade: ”Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat mot mig och avfallit från mig.” Vad svarade Juda folk i den givna situationen?

”Allt står väl till, allt står väl till". (Jer. 8:11) De insåg inte att det fanns något problem.

Vad svarar svenska folket när man talar om nåd och förlåtelse? 

”Förlåtelse för vad? Jag lever väl så gott jag kan! Vi saknar ingenting. Vi har inte tappat bort någonting." 

Därför ska man både förkunna problemet (synden) och lösningen (Guds nåd i Kristus), både lag och evangelium.

Du har tappat något, ifall du inte visste det! Rättfärdigheten inför Gud. Men i evangeliet bjuder Gud den: rättfärdigheten från Gud genom tron på Kristus.

Den dyrbaraste skatten mot den mörka bakgrunden

”Jag tackar dig, HERRE, du var vred på mig, men din vrede har upphört och du tröstar mig.” (Jes. 12: 1)

Gud är en nådig Gud för Kristi skull. Vi har visserligen alla syndat, men Kristus Jesus har burit all vår synd på korset, vi är alla förlåtna för Kristi skull, hans blod har renat oss från allt det som skiljer oss från Gud.

Hur ljuvt lyser inte Guds löften om nåd och förlåtelse, om frälsning och försoning fram, i ljuset av Kristi död på korset.

När en juvelerare vill visa fram en riktigt värdefull diamant så lägger han den på en svart sammetsduk, en mörk bakgrund, så att den återspeglar endast ljuset uppifrån.

På samma sätt uppskattar vi nåden mer, när vi ser vår skuld, som Guds apostel Paulus säger:

”där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer.” (Rom. 5: 20)

Att tala tröst

”jag skall hela dess sår och skaffa läkedom och bota dem, och jag skall låta dem se frid och trofasthet i överflöd. Jag skall göra slut på fångenskapen för Juda och Israel och bygga upp dem som de var tidigare. Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat mot mig och avfallit från mig.”  (Jeremia 33:6ff)

Mot bakgrund av gudsfolkets Juda förfall, hur ljuvliga är inte dessa ord. Det skulle ta lång tid innan dess ord gick i uppfyllelse. Just nu var folket hårt och fyllt av otro, men Jeremias ord kunde läsas av dem från bokrullen när de grät och längtade hem under fångenskapen i Babylon, de kunde de tänka på den Gud som inte bara straffar, utan också upprättar och förlåter.

Hela vår omvärld, idag i Sverige 2012, är fylld av samma mörker, otro och omoral, som Jeremia upplevde. När vi talar om problemet, låt oss aldrig lämna en människa med bara lagen, med varningarna, låt oss också tala tröst, upprättelse och nåd.

När vi visar vad Gud kräver är vi skyldig att visa vad Gud ger. När vi förkunnar att Gud straffar synd, är vi också skyldiga att visa att Gud förlåter synd.

Då kan dem vi talar med vända sig till Gud med profeten Jesajas ord och säga:

”Jag tackar dig, HERRE, du var vred på mig, men din vrede har upphört och du tröstar mig.” (Jes. 12: 1)

Gud är en nådig Gud för Kristi skull. Vi har visserligen alla syndat, men Kristus Jesus har burit all vår synd på korset, vi är alla förlåtna för Kristi skull, hans blod har renat oss från allt det som skiljer oss från Gud.

Profeten talar både dom och upprättelse

Jeremia 33: 6-9

”Se, jag skall hela dess sår och skaffa läkedom och bota dem, och jag skall låta dem se frid och trofasthet i överflöd. Jag skall göra slut på fångenskapen för Juda och Israel och bygga upp dem som de var tidigare. Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat mot mig och avfallit från mig. Staden skall bli mig till berömmelse, glädje, pris och ära inför alla jordens hednafolk, när de får höra allt det goda jag gör för dem, och de skall förskräckas och darra när de ser allt det goda och all den välgång jag ger den.”

Texten innehåller bara goda nyheter. Orden är fyllda av glädje och lycka. Gud säger att han ska hela Jerusalem, han ska läka och bota staden, Guds folk ska få se frid och trofasthet, Juda och Israel ska befrias och Gud ska förlåta dem allt, staden skall få ära och berömmelse över hela jorden.

Allt detta lovar Gud sitt folk. Det är ett underbart glädjebudskap, en stor tröst han ropar ut.

Om man bara skulle läsa den här texten och om man inte ser det profeten skriver före och efter, så har man nog svårt att förstå varför Jeremia kallats ”den gråtande profeten”.

Ännu svårare är det kanske att förstå att när profeten får detta budskap så befann han sig i fängelse och staden Jerusalem var under belägring. Orsaken till att Guds profet satt i fängelse var att han talat om att det var illa ställt med Guds folk och Guds stad. Jeremia hade profeterat att Gud skulle straffa Jerusalem genom att låta fiender, inte bara belägra och inta Jerusalem, utan också skövla och förstöra Guds stad och templet och föra bort Gud folk i fångenskap. Sådana dåliga nyheter ville kungen inte höra, därför låste han in profeten i fängelse.

Det var alltså mycket, mycket illa ställt med Guds folk och Guds stad Jerusalem.  Men mitt i detta elände, som Jeremia också förutsagt, talar Gud tröst och uppmuntran.

Vad var det då som hade hänt med Juda folk?

De skäms för och avskyr Herrens ord (6:10). Alla, både små och stora, män och kvinnor, är avfälliga, och präster och profeter tar det lättvindigt med avfallet (6:16ff).  De har gjort sina hjärtan hårda så att de inte omvänder sig. (6:27ff). De offrar öppet åt himladrottningen och andra avgudar (7:16ff) Lögn råder i landet (9:2ff). Man följer efter andra gudar och lever efter sitt hjärtas hårdhet (13:10). Folket är så förhärdat, det kan lika litet göra det goda som en etiopier kan ändra hudfärg eller en leopard bli av med sina fläckar (13:23). Både profeter och präster är gudlösa och folket hånar öppet Jeremias allvarliga domsförkunnelse  (23:9ff).

Allt detta hade Jeremia talat om för folket, allt detta skrevs ner i profetrullen. Men lika viktig som det var att tala om problemet, att varna och förmana, lika viktigt var det för Gud att säga till sitt folk att:

”jag skall hela dess sår och skaffa läkedom och bota dem, och jag skall låta dem se frid och trofasthet i överflöd. Jag skall göra slut på fångenskapen för Juda och Israel och bygga upp dem som de var tidigare. Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat mot mig och avfallit från mig.”

Storheten i officerens tro

"Då Jesus var på väg in i Kapernaum, kom en officer* fram och bad honom: "Herre, min tjänare ligger lam där hemma och har svåra plågor."  Jesus frågade honom: "Skall då jag komma och bota honom?"  Officeren svarade: "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.  Också jag är en man som står under andras befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det." När Jesus hörde det, blev han förvånad och sade till dem som följde honom: "Amen säger jag er: I Israel har jag inte hos någon funnit en så stark tro.  Jag säger er: Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket.  Men rikets barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder." Till officeren sade Jesus: "Gå, som du tror skall det ske dig." Och i samma ögonblick blev hans tjänare frisk." (Matt 8: 5-13)

Gud hade förberett Israels folk på Messias ankomst genom profeterna, och här och där hade Kristus funnit exempel på tro. Men aldrig hade han sett en sådan tro som officeren uppvisade. 

Storheten i officerens tro visar sig i att han för det första bekänner sin ringhet. Jag är inte värdig, säger han. Den som upplever sig värdig och nöjd i sig själv känner inget behov av frälsning, av förbarmande, av förlåtelse, av nåd och hjälp. Men officeren bekänner. ”Jag är inte värdig”.  Det är bekännelse av vilka vi är, men också en bekännelse av vem Gud är, att han är helig.

Storheten i officerens tro visar sig, för det andra i att han - utan att skåda, utan att uppleva, utan att erfara eller förnimma - bara genom att höra om Kristus och hans lära förlitar sig, förtröstar, lägger sin börda i Kristi händer. Ett ord räcker, Kristus behöver inte komma personligen.

Storheten i officerens tro visar sig för det tredje i att han genom sin bekännelse avslöjar att han förstått vem Kristus är. Bara Gud själv kan uttala ord som frälser en människa från en säker död. Inser vi vidden av att äga i vår Bibel Ord från Gud själv? Inser vi vilken styrka, kraft, tröst och visshet vi har genom Hans Ord?

Kristus är sann Gud

”Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.”

Denna bekännelse till Kristus från officeren är en bekännelse om att Kristus är mer än en människa.

Officeren vill på sitt eget vis förklara varför det inte är så underligt att ett av Kristi ord kan ha en sådan kraft.

”Också jag är man som står under befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det.’

Så som Herodes Antipas underordnade stod officeren under en annans auktoritet. Om nu han som inte stod högst, kunde styra över jordiska angelägenheter genom auktoriteten i sitt ord, hur mycket mer skulle inte Guds Son med sin gudomliga auktoritet och makt kunna styra med sitt gudomliga Ord, han som inte har någon ovanför sig eller bredvid sig.

Att begära av Kristus att han skulle rädda hans tjänare från döden genom att bara yttre ett ord uttrycker en tro på Kristi gudomliga allmakt.

”När Jesus hörde det, blev han förvånad och sade till dem som följde honom: ’Amen säger jag er: I Israel har jag inte funnit en så stark tro.”

Kristi Ord i nattvarden

I nattvarden ser vi med våra ögon bara bröd och vin. Men Kristus har sagt om det bröd och det vin som delas ut och tas emot i nattvarden: 

”detta är min kropp för er utgiven till syndernas förlåtelse” och ”denna kalk är det nya förbundet i mitt blod, för er utgjutet till syndernas förlåtelse”.

Därför att han har sagt att det är så, vet vi att vi får Kristi sanna kropp och blod till syndernas förlåtelse i nattvarden.

”säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.”