Att värdera skönhet och hälsa högre

”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern. Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor. Och när han har funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt vad han äger och köper den. ” (Matt.13: 44 - 50)

Varför är vi inte alltid så hängivna vår Frälsare, varför är vi inte helhjärtade och fyllda av kärlek till honom. Svar: för att vi glömmer bort och inte begrundar vilket värde skatten har, vi inser inte hur stort det är att ha Kristus till vår Gud och Frälsare.

I vår glömska börjar vi värdera andra saker på tok för högt.

Vi värderar skönhet och hälsa. Aldrig har väl utseendet och hälsan betytt så mycket som idag. Men hur vi ser ut är inget som består. Inga skönhetskurer kan hindra att vi till slut ändå får våra rynkor och vår sämre hy. Ingen diet kan hindra att vårt hjärta till slut kommer att sluta att slå. Men Gud kommer inte att se på våra vackra ansikten, mäta våra muskler eller känna på våra slanka lår. Gud är intresserad av våra hjärtan. Och den enda dieten för andligt skröpliga hjärtan heter Kristus och hans Ord.

Att värdera vännerna högre

 

”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern. Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor. Och när han har funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt vad han äger och köper den. ” (Matt.13: 44 - 50)

Varför är vi inte alltid så hängivna vår Frälsare, varför är vi inte helhjärtade och fyllda av kärlek till honom. Svar: för att vi glömmer bort och inte begrundar vilket värde skatten har, vi inser inte hur stort det är att ha Kristus till vår Gud och Frälsare.

I vår glömska börjar vi värdera andra saker på tok för högt. Låt mig nämna några saker.

Vi värderar hur våra vänner ser på oss, alldeles för högt, att bli accepterade av andra. Det är så viktigt att vara andra till lags, tycker vi.

Men är vännerna viktigare än vår Frälsare? När livet tagit slut kommer vi inte svara inför våra vänner, utan inför Gud. Det är inte de som kommer att öppna dörren till himlen för oss. Vad som är ännu mer sorgligt är att vi inte tänker på att ingen av våra vänner, älskar oss så mycket som Kristus gör. Ingen jordisk kärlek kan jämföras med den kärlek han har för oss, han som faktiskt offrat sitt liv för vår skull.

Att beakta värdet i Jesus Kristus

 

 

”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern. Himmelriket är också likt en köpman som söker efter vackra pärlor. Och när han har funnit en mycket dyrbar pärla, går han och säljer allt vad han äger och köper den. ”

(Matt.13: 44 - 45)

 Det står att köpmannen fann ”en mycket dyrbar pärla”. Han insåg när han såg på den hur värdefull den var.

Hur många är det som hör om Jesus, men aldrig förstår hur stort evangeliet, hur värdefull skatten är. Några forskare fann ett ovärderligt papyrus av över 1000 år gamla texter, när de stod vid en brasa och såg vad de arabiska nomaderna använde för att tända brasan med. Dessa människor insåg inte vilket värde som fanns i de gamla pappersbitarna.

Hur många är det inte som faktiskt snubblat över Jesus, men aldrig insett vem han är, och vad han gjort, vilket värde som finns i frälsningen genom honom.

Glädjen över Jesus infinner sig inte förrän man inser värdet i honom.

”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern.”

En sådan glädje fann den samaritiska kvinnan när Jesus berättade för henne om det levande vattnet.

”Kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:  ’Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias.’”( Joh. 4:28, 29)

En sådan glädje hade apostlarna när de predikade om Jesus fast de riskerade fängelse.

”Vi för vår del kan inte tiga med vad vi har sett och hört." (Apg. 4: 20), sade de frimodigt.