Fly bort från otukten

I Kristus Jesus får vi börja om med ett nytt liv i renhet. Jesus säger: ”Se, jag gör allting nytt." (Uppb. 21:5) ”om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.” (2Kor 5:17)  Profeten Jesaja säger: ” Se, det som var så bittert för mig blev till nytta. I din kärlek räddade du min själ från förintelsens grop, ty du har kastat alla mina synder bakom din rygg.” (Jes. 38:17)  Skriften säger: ”Jag skall i nåd förlåta dem deras missgärningar, och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg.” (Hebr. 8:12)

När vi nu vet att vi är förlåtna syndare genom tron på Jesus Kristus vår Frälsare, så vill vi fly från det som stört vårt förhållande till Gud vår Frälsare.

Guds Ord lär oss: ”Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt”. (1 Tess 4:3)

Hur gör man det? Observera att han säger inte: ”ni ska lära er att bemästra otukten” eller ”lära er att brottas med den” eller ”lära er att hantera den”. Han säger:

”Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt”.

Det betyder fly bort från otukten, att undvika den att hålla sig bort från den. För att han vet att köttet är svagt. Den stund man börjat förhandla med synden har den redan vunnit. Låt oss se på ett exempel, berättelsen om Josef och Potifars hustru.

”Josef fann nåd för Potifars ögon och fick betjäna honom. Potifar satte honom över hela sitt hus, och allt han ägde lämnade han åt Josef att sköta om.  Från den stund han hade satt honom över sitt hus och alla sina ägodelar, välsignade HERREN egyptierns hus för Josefs skull. HERRENS välsignelse vilade över allt han ägde, både hemma och ute på marken.  Och han lämnade allt i Josefs vård och sedan han hade fått honom till sin hjälp bekymrade han sig inte om något annat än maten som han åt. Josef var välväxt och såg bra ut.  Efter en tid hände det att hans herres hustru kastade sina blickar på honom och sade: "Ligg med mig!"  Men han vägrade och sade till sin herres hustru: "Ända sedan min herre tog mig i sin tjänst bekymrar han sig inte om något i huset. Allt han äger har han lämnat åt mig att sköta om.  Här i huset har han inte större makt än jag, och ingenting annat än dig har han förbehållit sig eftersom du är hans hustru. Hur skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?" 

Fast hon dag efter dag talade på det sättet till Josef, lyssnade han inte på henne och ville inte ligga med henne eller vara tillsammans med henne.  Men en dag då han kom in i huset för att utföra sitt arbete och ingen av husfolket fanns inne, grep hon honom i manteln och sade: "Ligg med mig!" Men han lämnade manteln i hennes hand och flydde därifrån.” (1 Mos 39:4-12)

Josef förhandlar inte med synden, utan flyr ifrån den.

Om man vet att en situation kan innebära en frestelse, är det bättre att inte gå in i den situationen alls.

Skriften säger:

”Döda…era begär som hör jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta, och girigheten som är avgudadyrkan.” (Kol 3:5)

Det finns en internationell rörelse som försöker uppmuntra ungdomar att vänta med sexualiteten till äktenskapet, den heter: ”Värt att vänta på”. En flicka som var med på kampanjen förklarade sin inställning med att vänta med sex tills äktenskapet såhär: ”När man träffar någon man tycker om, kanske man ger varandra blommor, när man förlovar sig ger man varandra en ring. Men det mest personliga av allt som man kan ge bort, är sig själv. Det finns ju inget som man äger som är mer värdefullt. När jag vill gifta mig ska jag ge till min make den gåvan.”

När vi nu är renade i Kristi blod, ska vi vandra i den renheten. Man lurar sig själv om man tror att man kan leka med elden. Skriften säger:

”Kan någon hämta eld i sitt mantelveck utan att kläderna brinner upp?  Eller kan någon gå på glödande kol utan att fötterna blir svedda?” (Ord. 6: 27, 28)

Kyrkofadern Augustinus sade:

”En vana om den inte motstås, blir till sist ett tvång”.

Fall och upprättelse när det gäller samlevnad

”Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt, och att var och en av er vet att skaffa sig hustru på ett helgat och hedervärt sätt. Det får inte ske i lidelser och begär liksom bland hedningarna som inte känner Gud, så att någon i denna sak går för långt och förorättar sin broder.” (1 Tess 4:3 f)

Här sätts ordet otukt mot äktenskapet. Otukt är alltså all sexualitet utanför och innan äktenskapet.

Paulus tar till orda och undervisar församlingarna om detta, även fast man kan tycka att det är pinsamt att tala om så personliga saker. Det finns en viktigt i poäng att ta till orda även i sådant som man kan tycka är känsligt. Om vi skulle hoppa över och inte tala om den här delen av moral-läran, då är det inte från oss, utan från Britney Spears och Eminem, våra barn för lära sig om sexualmoral. Därför behöver kyrkan och vi som är kristna också tala om dessa ämnen.

Sex före äktenskapet är synd. Det har det alltid varit. Inga opinionsundersökningar i världen, inte TV:s åsiktspaneler eller klassläraren kan ändra på det. Homosexualitet och otrohet är fel, oavsett vad tingsrätterna och RFSL säger.

Vad som är rätt och fel avgörs nämligen inte av människor, utan av Guds bud. Visst kan man skratta åt åsikter och tyckanden i detta ämne. Men man får inte avvisa Guds bud.

Vi läser :

”Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.”

Man kan avvisa Gud om man avvisar hans lag. Men jag vill också säga att det är lika allvarligt att avvisa Guds evangelium.

För lika säkert som att Gud fördömer den sexuella synden, lika säkert är att Gud förlåter synd. Så, om du och jag känner att vi misslyckats på detta område, låt oss lyssna till Bibeln som säger att ” Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1Joh 1:9) ” Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull” (Jes 1:18) ”Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” (1 Joh.1:7)

Man kan alltså inte säga: Det där gäller inte mig, för jag har redan misslyckats. Genom tron på Kristus får den ångrande börja om. Genom Kristi blod som utgöts på korset för vår skull, när Jesus dog för alla människors alls synder, så är vi rena.

Renhet mellan man och kvinna

”För övrigt, bröder, ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever. Nu ber och uppmanar vi er i Herren Jesus att låta ert liv ännu mer överflöda i detta. Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt, och att var och en av er vet att skaffa sig hustru på ett helgat och hedervärt sätt. Det får inte ske i lidelser och begär liksom bland hedningarna som inte känner Gud, så att någon i denna sak går för långt och förorättar sin broder. Herren straffar allt sådant, det har vi redan sagt och betygat för er. Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.” (1Tess. 4:1 - 8)

Paulus uppmanar de troende där att leva ett heligt liv. Han säger till dem ”Detta är Guds vilja: att ni helgas”. De är ju Guds barn och vi är Guds barn, och som barn till vår himmelske Fader skall vi försöka likna honom. Skriften säger: ” liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv. Det står skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig.” (1 Petr. 1: 15, 16)

Eftersom texten talar om sexuell renhet och sexuell synd, så ska jag tala om just detta. De flesta av oss berörs på olika sätt av detta ämne. Jag kommer att ta upp en del om äktenskapet, men även om dating, om föräktenskapliga och utomäktenskapliga förbindelser.

Då kanske någon tänker: ”Men jag har inte alls något problem på det området. Jag lever kyskt och rent, jag har inga bekymmer med den synden.” Någon annan kanske tänker: ”Det där är inte för mig. Jag är gift och syndar inte på det området.” Och en tredje tänker: ”Men fy vad pinsamt. Ska Stefan prata om sådant! Det hör ju till privatlivet, sånt ska man väl inte prata om! Det är ju något mycket personligt och privat! ”

Låt oss nu se på vad Paulus verkligen säger till församlingen i Tessalonika. Han skriver: ”För övrigt, bröder, ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever. Nu ber och uppmanar vi er i Herren Jesus att låta ert liv ännu mer överflöda i detta. Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt, och att var och en av er vet att skaffa sig hustru på ett helgat och hedervärt sätt.”

Det vill säga, ni i Tessalonika har inga problem på det området. ”ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever”. Men ändå vill Paulus undervisa om det. För att ” låta ert liv ännu mer överflöda i detta.” Det vill säga, även om man inte har bekymmer på det här området behöver man undervisa om det. Och Paulus är inte pryd. Han undervisar om sexualitet, hur den bör vara eller inte vara, och brevet lästes upp inte bara i församlingen i Tessalonika, så småningom skrevs brevet av och lästes upp i alla församlingar. Och idag är det meningen att undervisningen skall ges åt oss.

Det första man ska säga om sexualitet är att den är en välsignelse Gud gett åt gifta par. Den är inget ont, ingenting smutsigt. Det är något vackert Gud gett åt mannen och kvinnan som för dem samman och ger dem en möjlighet att bevisa sin kärlek till varandra.

När Gud idag genom aposteln Paulus förmanar församlingen att avhålla sig från otukt, så säger han också att  ”Detta är Guds vilja: att ni helgas. ..att var och en av er vet att skaffa sig hustru på ett helgat och hedervärt sätt.”

Det betyder att samvaron mellan man och kvinna är något fint och hedervärt. Hebreerbrevets författare säger att ”äktenskapet skall hållas i ära bland alla” (Hebr. 13:4) När Gud skapade människan så var detta att mannen och kvinnan skulle leva tillsammans inte något de kom på själva.  Vi läser i 1 Mos kapitel 2:

”HERREN Gud formade en kvinna av revbenet som han tagit av mannen och förde henne fram till honom.  Mannen sade: "Denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta kvinna, ty av man har hon tagits." Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.” (1 Mos. 2:22-24)

Det är Gud som skapat samvaron mellan man och hustru. Och Skriften säger:  ”allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse.” (1 Tim 4:4)

Det finns en hel bok i Bibeln som handlar om den sexuella kärleken mellan man och kvinna, Höga Visan.

Men som alla andra gåvor ska den Guds gåvor användas inom de ramar Gud givit. Hemma har vi en öppen spis. Om man eldar i den så kan det ge en behaglig värme. Den är både nyttig och trevlig. Men om man inte använder eld på ett ansvarsfullt sätt, utan släpper den fri och eldar utanför spisen, så kan hela huset brinna ner.

Jag tror det är en bra bild. För att för somliga människor blir detta med sexualitet som att leka med elden. Man tror att man kan hantera den hursomhelst. Men om man gör det så är det fel och kan få katastrofala följder.

Men saken är inte svårare rent teoretiskt, än att fråga sig vem som vet bäst. Jag eller Gud? En lekman eller en brandexpert. Att säga: ”Jag vet att vad Bibeln säger om sex, men jag kommer att bruka den som jag vill ändå”, är som att säga: ”Jag vet minsann bättre än Gud”.

Vilken effekt har Guds kärlek i Kristus på oss som tror?

”Vi älskar” skriver Johannes ”därför att han först har älskat oss.” (1 Joh 4: 19)

”Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.  Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra.” (1 Joh 4: 10-11)

När vi nu ser hur mycket Gud förlåtit oss genom att Kristus tog våra synder på korset, hur mycket ska vi då inte vara beredda att förlåta dem som felar mot oss?

Guds apostel skriver:
”Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra.” (Kol 3: 13)

Vad betyder onda ord från människor mot oss när Gud talat så gott om oss, när han säger att han älskar oss? Vad betyder en örfil i ansiktet, när Kristus i vårt ställe slagits och plågats med påkar och gissel, för att vi skulle få komma till Guds himmel? Vad betyder den andra milen när Kristus vandrat hela den mödosamma vägen till korset på Golgata kulle för vår skull? Vad betyder vår mantel, när Kristus genom sin försoning klätt oss i en fullkomlig rättfärdighet som gör oss helt frikända inför Gud?

Låt oss se på Jesus, så förbleknar, förminskar och förintas vår prestige och vår sårade stolthet. Kvar finns då för våra nästa bara en oförklarlig kärlek som rinner ut från Jesus Kristi kors genom våra liv och till vår nästa.

Aposteln skriver:
”om din fiende är hungrig, så ge honom att äta, om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud.  Låt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda.” (Rom 12: 20-21)

Det fanns en egyptisk sed att den som ångrade sig skulle bära glödande kol i skål på huvudet. Om vår kärlek får människor att uppleva skam, som leder till känsla av skuld och sinnesändring, så har den kärleken inte bara varit till nytta för oss, utan också för nästan.

Vi vet ju att Guds kärlek till oss i Kristus haft den effekten på oss. När vi ser hur Guds sons eget blod måste utgjutas för våra synders skull, så skäms vi över vår själviskhet, vår stolthet och vår orenhet. Men vi blir också glada för att vi genom honom får förvissningen om att alla våra synder är förlåtna och får komma till himlen helt och hållet av nåd.

Vem uppfyller Guds lag fullkomligt?

 ”Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt.” (Gal 4: 4-5)

Hans rättfärdiga liv blir som en mantel som han kläder oss, så att när vi står inför Gud så ser han inte våra synder, utan bara den rättfärdighet som Kristus uppvisade och som tillräknas oss.

Guds apostel skriver:
”Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.  Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus.” (Gal 3: 26-27)

Hans rättfärdighet är alltså vår rättfärdighet inför Gud. Vi får tro att vi är frälsta av nåd för Kristi skull, utan egna gärningar.

Men Kristi lydnad inför den lag som egentligen var given till oss,

kärlekens lag, handlar inte bara om att vi är rättfärdiga genom tron på Kristi lydnad och Kristi ställföreträdande lidande och död på korset. Den betyder också att vi kommer att förändras.

När vi nu ser hur mycket Gud älskar genom att Jesus lyder lagen, lider och dör i vårt ställe, då händer någon. Vi förändras. Var gång vi genom tron betänker Guds kärlek i Kristus, så får vi kärlek till våra medmänniskor.

”Vi älskar” skriver Johannes ”därför att han först har älskat oss.” (1 Joh 4: 19)