Kan en kyrkolös bli en församlingstrogen?

Vi har ofta förutfattade meningar om människor. Lärjungarna hade betraktat samarierna som ett problem, ja, vid ett annat tillfälle hade Jakob och Johannes undrat om man inte skulle kalla ner eld över en samaritisk by. Men Jesus säger åt sina lärjungar att se på dessa människor som närmade sig:

”Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd.”

Han ber dem att se dessa  som människor  de skulle skörda för Guds rike, människor de skulle vittna för, predika för och föra till omvändelse och tro.

Också vi har förutfattade meningar om människor. Vi säger att man aldrig kan få en okyrklig människa till kyrkan. Ändå går 100 000-tals svenskar till kyrkan på första advent och till jul, av dessa är kanske 20% ateister. Vi tänker lätt att evangelisation inte fungerar. Ändå visar en undersökning från 2001 att 53% av dem som blev medlemmar i en kyrka, blev det tack vara att någon hade vittnat för dem om Kristus och bjudit dem till kyrkan.  Att göra som den samaritiska kvinnan gjorde, att bjuda människor till Kristus, att vittna, det fungerar.

Vi läser :

”Många samariter från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, då hon vittnade: "Han har sagt mig allt vad jag har gjort."  När samariterna kom till honom, bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. Och många fler kom till tro på grund av hans ord, och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte längre bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare." (Joh 4:39-42)

Vem förbereder skörden?

Kristus sade:

”Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd.”

Kristus förklarar att även fast man skulle kunna tro att det är flera månader kvar till skörd, så är det faktiskt skördetid redan nu. I det nuvarande scenariot var den samaritiska kvinnan redan på väg ut till dem (Jesus och lärjungarna) med folket ifrån staden. När han säger att fälten vitnat till skörd, så kanske de såg hundratals eller tusentals gestalter vid horisonten som närmade sig, i sina ljusa långskjortor.

”fälten har vitnat till skörd”.

De hade redan missat flera tillfällen att se skörd, där det fanns skörd, hos kvinnan, i staden. Nu vill han visa dem skörden. Innan man får skörd, måste man harva och så. Nu hade kvinnan redan gjort det jobbet.

Nej, du och jag kanske inte skördar så många själar för Guds rike, men vi får så och harva. Kanske blir det någon annan som får skörda. 

"Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång.  Ändå är det ordet sant, att en sår och en annan skördar.  Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete."  Många samariter från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, då hon vittnade: "Han har sagt mig allt vad jag har gjort." När samariterna kom till honom, bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. Och många fler kom till tro på grund av hans ord." (Joh. 4:36 - 41) 

Vad är din mat?

Kristus kom till världen för att frälsa människor. Han offrade sig själv för oss, han tog våra synder på sig på korset och han räcker oss förlåtelse. Vill vi räcka hans förlåtelse vidare, till våra barn, till våra släktingar, till vår familj, våra vänner, grannar och människor vi möter?

Är det överhuvudtaget en uppgift som ger oss något? Kristus besvarar den frågan idag.

”Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät." Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till." Lärjungarna sade till varandra: "Inte kan väl någon ha kommit med mat till honom?" Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.” ( Johannes 4: 31 - 34)  

De hade handlat mat och nu ber de trötta och hungriga lärjungarna sin Mästare att äta med dem. Men han passar på att använda situation för att undervisa.

"Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.”

Maten stärker oss, ger oss näring och glädje. Jesus säger att detta att göra hans vilja är som mat. Det stärker oss, ger oss näring och glädje. Han syftar på bl.a. på det arbete han nyss utfört när han vittnade för kvinnan om frälsningen.

Låt oss begrunda det. När vi gör det Gud vill, så ger det oss näring. Det är lätt att hamna i en situation då man föreställer sig att det kristna livets glädje består enbart i att vara mottagare, att sitta ner lyssna, bedja, och ta emot. Men sanningen är att när vi gör Guds vilja, så får vi styrka, näring och glädje. Man slutar att enbart konsumera och börjar agera. Man blir så glad och stark av att berätta för en annan människa om Kristus, man blir glad av att hjälpa sina andliga syskon och medmänniskor.

Det är inte alltid det är så att man får styrka av vila. Man kan få andlig styrka av att göra något för Guds rike, att undervisa sina barn att tala med andra människor om Kristus. Plötsligt har man glömt bort sina egna bekymmer, plötsligt känner man en ny energi och friskhet i själen.

"Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.”

Lärjungarna hade gått iväg för att köpa mat. Vad hade de letat efter där, i staden. Efter ännu oomvända själar? Vad söker du och jag i livet? Efter mat och kläder, efter karriär och berömmelse, vänskap och egen lycka, eller fler själar för Guds rike?

Har du missat en människa?

”Just då kom hans lärjungar, och de blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne.  Kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket: "Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias." (Johannes 4:27 - 29)

Är det någon av oss här som missat ett tillfälle, en möjlighet? T.ex. en möjlighet att tala med människor om Kristus. Jag har gjort det, många gånger. Varför gör man det? Kanske har det med perspektiv att göra. Hur man ser på folk och situationer.

Lärjungarna såg mest problem. Det mest problematiska för en jude i det här sammanhanget var att befinna sig på samaritiskt område. Det här var fientlig mark.

Men såg Kristus det så? Får vi här kanske en förklaring till varför Kristus ”måste …ta vägen genom Samarien”? Lärjungarna såg det som anmärkningsvärt att Kristus talade med en samaritisk kvinna. Hur såg Kristus på det?

Han har nyss vittnat för henne om det levande vattnet och Messias, så att hon blev så ivrig att hon gick in i staden för att tala till sina landsmän och föra dem till Kristus. Kristus såg en möjlighet att nå ut med evangelium till kvinnan och genom kvinnan till det samaritiska folket.

Hur hade Kristus sett på många av de situationer vi hamnar i?  När vi ser dem som ett problem och en svårighet, ser han dem kanske som en möjlighet?

Kristus kom till världen för att frälsa människor. Han offrade sig själv för oss, han tog våra synder på sig på korset och han räcker oss förlåtelse. Vill vi räcka hans förlåtelse vidare, till våra barn, till våra släktingar, till vår familj, våra vänner, grannar och människor vi möter?

Kom och se!

Joh. 4:27 - 42

 

”Just då kom hans lärjungar, och de blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne. Kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket: "Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias." Då gick de ut ur staden och kom till honom.   Under tiden bad lärjungarna honom: "Rabbi, ät." Men han sade till dem: "Jag har mat att äta som ni inte känner till." Lärjungarna sade till varandra: "Inte kan väl någon ha kommit med mat till honom?" Jesus sade: "Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Säger ni inte att det ännu är fyra månader kvar till skörden? Men se, jag säger er: Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd. Redan nu får den som skördar sin lön. Han samlar in frukt till evigt liv, så att den som sår och den som skördar kan glädja sig på samma gång. Ändå är det ordet sant, att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte har arbetat. Andra har arbetat, och ni har gått in i deras arbete." Många samariter från den staden kom till tro på honom genom kvinnans ord, då hon vittnade: "Han har sagt mig allt vad jag har gjort." När samariterna kom till honom, bad de att han skulle stanna kvar hos dem, och han stannade där två dagar. Och många fler kom till tro på grund av hans ord, och de sade till kvinnan: "Nu tror vi inte längre bara för dina ords skull. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare." 

Kristus hade med sina lärjungar vandrat till fots till Samarien därför att som vers 4 säger ”Han måste …ta vägen genom Samarien”. Där hade han stannat vid en brunn vid Sykar för att dricka vatten medan lärjungarna begav sig in i staden för att handla mat. Det fanns en fientlighet mellan judar och samarier. 

Dessa två grupper såg ner på varandra. Men Jesus hade tagit sig tid att tala med en samaritisk kvinna vid brunnen. 

Han hade visat henne att hon var en syndare och han hade visat på att han själv var Messias, den som skulle skänka mänskligheten syndernas förlåtelse genom sitt liv, sitt lidande, sin död och sin uppståndelse. Han hade liknat tron på honom vid att ta emot av det levande vattnet och han hade inkluderat kvinnan i dessa löften.

Just i detta skede kommer lärjungarna tillbaka. Det är här dagens text börjar.

”Just då kom hans lärjungar, och de blev förvånade över att han talade med en kvinna, men ingen frågade vad han ville henne eller varför han talade med henne.  Kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket: "Kom och se en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Han kanske är Messias."

Evangeliet är en sanning som är värd att förmedla!

”Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat mot mig och avfallit från mig.”

Gud renade oss när han lät sin enfödde Son korsfästas istället för dig och mig, då togs vår synd ifrån oss och placerades på honom.

”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord…

Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.” (2 Kor. 5: 19, 21)

Denna sanning är gods, skatter och rikedomar som alltför få människor gör anspråk på.

Därför behöver vi säga till människor:

Kristus ”är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.” (1Joh. 2: 2)

Vi behöver säga till våra egna hjärtan och ropa ut till människor i vår omvärld:

”Se Guds Lamm, som tar bort världens synder”.

Genom Ordet ger oss Gud de skatter vi redan äger i Kristus. Genom dopet och nattvarden försäkrar han oss om att det verkligen är sant. I avlösningen får jag höra Kristi egen röst säga till mig att jag är förlåten.

Låt oss ta med oss dessa ord hem som en tröst, det är ord som vittnar om vad för Gud vi har, en nådig och kärleksfull Gud:

”Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat mot mig och avfallit från mig.”

Problemet finns på insidan

Synden är inte bara att göra massa förskräckliga saker. Synd är också att våra hjärtan inte är rättsinniga inför en helig Gud, att vi inte älskar Gud och vår medmänniska fullkomlig, att vi inte är rena i våra sinnen, att vi inte sätter Gud först i våra liv.

Förstår vi att synden inte bara handlar om allt vi gör och inte gör, utan också vem vi är, hur vi ser ut på insidan, då förstår vi att ingen finns som är rättfärdig, ingen som inte syndat.

Då är det gott att veta vad för Gud vi har, att vi har en Gud som säger:

”Jag skall rena dem från all den missgärning de har begått mot mig och förlåta dem alla deras missgärningar, genom vilka de har syndat mot mig och avfallit från mig.” (Jer 33:88)

Gud renade oss när han lät sin enfödde Son korsfästas istället för dig och mig, då togs vår synd ifrån oss och placerades på honom.