Jesus - Livets skatt!

"Men Petrus sade: "Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig: I Jesu Kristi, nasaréns, namn: stig upp och gå!" ….. Han hoppade upp, stod upprätt och började gå". (Apg. 3:6,8).

Det var vid 3-tiden på eftermiddagen, tiden för judarna att gå till templet för att be. Petrus och Johannes var mitt ibland dem. När de kom fram till porten sträckte en ynklig tiggare ut sin hand efter ett mynt. Hur kan någon motstå den här mannen som aldrig har tagit ett steg i livet med sina förkrympta ben? Tänk er den lame mannens besvikelse när Petrus sa; "Silver och guld har jag inte". Men tänk er sedan mannens glädje när Petrus fortsatte "men vad jag har, det ger jag dig: I Jesu Kristi, nasaréns, namn: stig upp och gå!"

Mannen hade sträckt sig efter ett mynt och mottog ett mirakel. Med våra ögon kan vi inte ens se den största delen av miraklet. Vi kan inte se hur den där mannens förlamade hjärta blev renat från synd och fyllt med tro. Jesus och Hans förlåtelse, Jesus och Hans kärlek, Jesus och allt Hans namn innefattar blev tiggarens alldeles eget att ha och att glädjas åt. Inte konstigt att han stannade nära Petrus och Johannes. Han tänkte inte tappa bort dem som hade fört honom till Frälsaren – livets skatt.

 När jag håller upp min tiggarkopp till Gud, vill jag då ha det allra bästa som han har att erbjuda? De saker jag behöver för mitt dagliga liv är bara fickpengar från Gud. De riktiga pengarna kommer i form av förlåtelse, frid och evigt liv. Han släpper sådana skatter i min kopp genom sitt Ord och sakramenten. Genom dem säger Han till mig igen och igen "vad jag har, det ger jag dig. Och det är det bästa av allt"


Bön

Herre Jesus, när jag har Dig har jag livets skatt. Hjälp mig att komma ihåg detta. Amen.