Att döma tillsammans med Gud

 ”Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Och var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, han kommer att få hundrafalt igen och skall ärva evigt liv.” (Matt. 19:28, 29)

Han förklarar att de tolv har en särställning i Guds rike. De skall sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Judas plats ersattes i Apg. 1: 26 av Mattias. Evangeliet gick ut över hela världen, men apostlarna skall döma Israels stammar. Han hade sagt det vid fler tillfällen. I Luk. 22:30 sade han till dem:

”Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner och döma Israels tolv stammar.”

Judarna hade först kallats av Gud som hans eget folk, evangeliet skulle predikas först för judarna och sedan grekerna och kanske är det så på den yttersta dagen, att de första som döms är judarna, av de tolv som själva var judar.

Men inte bara apostlarna har en äreställning i Guds rike.

Paulus skriver om alla troende:

”Vet ni inte att de heliga skall döma världen? …Vet ni inte att vi skall döma änglar?” (1Kor. 6: 2)

Kristus säger

”Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.” (Uppb. 3:21)

Tronen är ett uttryck för den kungliga upphöjdheten. Det skall ske säger Kristus:

”Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron.”

Den här världen skall ta slut, men på den dagen, på den sista dagen, så kommer ”nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Petr. 3: 13)

Kristus kallar den dagen världens pånyttfödelse.

Då skall Kristus i gudomligt majestät, tillsammans med apostlarna och alla troende döma världen.

Både ja och nej

Nåden är inget man förstår enkelt.

Den är ett mysterium som måste uppenbaras av Guds Ande. Först hade lärjungarna blivit förskräckta av bilden med nålsögat, när de sade:

”Vem kan då bli frälst?" (Matt 19: 25)

Nu repar Petrus mod till sig efter att ha funderat på hur Kristus bad den rike ynglingen att lämna allt och följa allt.

”Då tog Petrus till orda: "Se, vi har lämnat allt och följt dig. Vad skall vi få för det?" (Matt. 19: 27)

Han vill säga: Har inte vi gjort precis det du bad den rike ynglingen om? Vad ska vi få? Han minns att Jesus sade till den rike ynglingen:

”gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig."

Vi har ju både lämnat allt och följt dig. Har du någon skatt på lager åt oss?

Nu är den frågan inte enkel att svara antingen ja, eller nej på. Därför ger Kristus ett långt svar. Det sträcker sig inte bara över de tre verserna Kristus svarar i dagens text, utan innefattar också hans liknelse om arbetarna i vingården.

Man kan inte bara ge ett ja, eller nej. Om han bara sade: ”nej, ni får ingen lön, frälsningen är av nåd”, så kan man missa detta av även fast det eviga livet är en gratis gåva, så kommer ändå goda gärningar belönas i himlen. Och om han svarat ja, då skulle man ha missat att det inte är gärningarna i sig som gör att vi kommer till himlen, gärningarna är en frukt av vår tro på att vi fått himlen gratis på grund av Jesu försoning.

Så Kristus svarar både ja och nej

När det omöjliga blev möjligt

”Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt." (Matt 19: 26)

Vår frälsning blev möjlig därför att Gud gjorde det som vi inte klarade av genom att sända sin enfödde Son att bli människa, att lyda den lag vi inte kunde lyda och dö den död vi förtjänade, som Skriften säger:

”Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.” (Rom. 8: 3)

Domen för vår synd föll över Kristi kropp på korset, därför finns frälsningen fullbordad för alla människor, därför vet vi att frälsningen är en verklighet, därför vet vi att vi får komma till himlen, inte för våra gärningars skull, utan för Kristi gärnings skull.

Kan människan bidra till sin egen frälsning?

"Då tog Petrus till orda: "Se, vi har lämnat allt och följt dig. Vad skall vi få för det?" Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Och var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, han kommer att få hundrafalt igen och skall ärva evigt liv. Men många som är de första skall bli de sista, och många som är de sista skall bli de första." (Matteus 19: 27-30)

 

 Den rike ynglingen som kom till Kristus frågade honom inte:   

”Vad har Gud gjort för att jag ska få evigt liv?”

Han hade ett lagiskt tänkande så att han frågade:

"Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?" (vers 16)

Ungefär som om det fanns någon syndig människa som kunde göra något för att blidka Guds heliga rättfärdighet. Och han trodde verkligen att han hade lytt buden.

För att riktigt klämma honom på pulsen så prövade Kristus om han satte Gud före allting, t.o.m. det materiella.

”Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen.” (vers 21)

Vid de orden gick den rike ynglingen bedrövad bort. (v.22).

Den verkliga nyckeln till hela situationen kom i det samtal Kristus har med sina lärjungar efteråt.

 ”Jesus sade till sina lärjungar: "Amen säger jag er: det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." (v. 23, 24)

Somliga gör upp handböcker hur man blir frälsta genom egna metoder, men det är inte bara svårt för kamelen att komma igenom nålsögat, utan omöjligt.

Och för människan är det omöjligt också. Kristus sade:

”För människor är det omöjligt” (vers 26)

Och här borde ju saken klar för alla mänskliga försök att blidka Gud. Vi kan det inte. Inte för vilka vi är och inte för vad vi gör, kan vi komma in i Guds rike. Kristi ord borde vara slutet för alla tankar på att kunna genom sina ansträngningar skaffa sig inträde till himlen. Det går inte. Gud är för helig och vi är för syndiga.

Här borde den icke-kristna religionen, de romerska förtjänsttankarna och den väckelsekristna lärans ”du behöver bara” göra halt. Men det gör de förstås inte.

 Det gör bara den människa som genom Guds Ande och Guds Ord blickat in i Guds heliga lag och sett sitt eget hjärtas mörker, hon faller ner med aposteln Paulus och betänker att ”ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd.”  (Rom. 3:20)

Men vi får tacka Gud att det inte var det enda Kristus sade om vår frälsning.

”Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt." (vers 26)

Välkommen till Jesu familj!

Kristus säger:

"Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig." (Matt.10:37)

Ibland händer det att det andliga släktskapet kolliderar med det jordiska. Några av oss har kanske upptäckt att familjen eller släkten inte blir lika välvilligt inställd när vi följer i Kristi fotspår. Vi själva skall högakta och vårda om vår familj och släkt, men det är inte alltid som det är ömsesidigt. Också detta har Kristus talat om (Luk. 12:52,53, Matt.10:37).

Då är det viktigt att påminna om att vi alla är välkomna in i Jesu familj.

Kristus säger:

"Vem är min mor och vilka är mina bröder?" Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor." (Matt 12: 46ff)

Precis som i den jordiska familjen är vi alla i Guds familj inte fullkomliga i oss själva. Vi trampar varandra på tårna ibland. Men vi är i alla fall släkt med Gud vår Fader och därför också med varandra. Och ett syskon känner vi igen på det som Jesus säger: att han eller hon gör min himmelska Faders vilja: att han eller hon lyssnar till Guds Ord, tror på det och därför är lärjungar.

Till alla som inte har klivit in än vill jag säga: "Välkommen in i Jesu familj!" Kristus har vunnit barnskapet åt oss genom att offra sig själv för våra synder och genom sitt kors och blod vinna förlåtelse åt oss. Han överräcker barnaskapet till oss genom dopet och genom tron på Hans heliga Ord. Litar vi på att vi är förlåtna för Kristi skull så är vi Guds barn genom tron.

Till alla som är  redan är i Jesu familj, i församlingen vill jag säga. Glöm inte bort det andliga släktskapet. Låt oss inte glömma bort våra systrar och bröder i tron. Men framförallt. Låt oss alltid glädja oss åt att vi har en evig Fader i himlen som älskat oss så mycket att han offrade sin enfödde Son.

Vilken kärlek står över allt annat?

 Jesus"svarade: "Vem är min mor och vilka är mina bröder?" Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor." (Matteus 12: 48-50)

Vad var den himmelske Faderns vilja som betydde mer än Jesu mor och bröder i det här sammanhanget?

Ja, vad gjorde lärjungarna just i detta sammanhang? De satt vid Kristi fötter och lyssnade till Hans Ord. Det var detta som var viktigt. Det var detta som grundade det andliga släktskapet med Gud vår himmelske Fader. Jesus hade ju sagt till den kvinna som mer var intresserad av den mor som fött och ammat Jesus:

"Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det."  (Luk.11:28)

I Johannes 8:47 säger han: "Den som är av Gud lyssnar till Guds ord."

Kärleken till Kristus och Hans Ord står över allt annat. Kristus säger:

"Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig." (Matt.10:37)

Det andliga släktskapet är viktigare än det biologiska

Den som är förenad med Gud genom tron på Kristus är född in i Guds stora familj där Gud är vår Fader.

Den familjen är den viktigaste och största.

I Matteus 12 misslyckas Maria och Jesu bröder att skilja det viktiga från det viktigaste.

"Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. Någon sade då till honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig."  (Matteus 12: 46f)

Kristus Guds evige Son undervisade sina lärjungar i ett hus. Det var Kristi uppdrag här på jorden. Kristi jordiska släkt pockar plötsligt på uppmärksamhet. De hänvisade till sitt släktskap för att få tillträde till Jesus. Men det verkligt viktiga i Guds rike är inte det jordiska släktskapet, utan det andliga.

Rom-katolikerna tror att de får bättre tillträde till Kristus genom att gå genom Jesu mor, den heliga jungfrun Maria. Man kanske tänker såhär: "Jag kan inte fråga, men han lyssnar säkert på sin mamma." Men så mycket betyder inte det jordiska släktskapet förklarar Kristus i Lukas 11. En kvinna ropade då till Jesus:

"Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat." (Luk. 11:27)

Jesus avvisar en sådan Mariadyrkan genom att svara henne:

"Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det." (v.28)

Också i Matteus 12 avvisar Kristus tanken att sätta det jordiska släktskapet över det andliga.

"Han svarade: "Vem är min mor och vilka är mina bröder?" Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor." (Matteus 12: 48-50)

Gud till Fader när man är född på¨nytt

"han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta.  Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus,  för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det,  inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig." (Ef.2:5-9)

Det är så man blir Guds barn, av nåd. Kristus har sonat våra synder, Gud ger oss tron som griper om Guds gåva. Och tron i sig själv är ett bli levandegjord, född på nytt, uppväckt från de döda.

Då ser man plötsligt att Gud är en nådig Gud, inte bara en sträng Gud, en Gud som älskat oss så mycket att Han offrat sig själv för oss.

Och den som är förenad med Gud genom tron på Kristus är född in i Guds stora familj där Gud är vår Fader.

Ett barn till Gud när man ser

Skriften säger:

"Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud, och är hos Fadern, har gjort honom känd. " (Joh.1:18)

Jesus sade till Filippus:

"Så länge har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus. Den som har sett mig har sett Fadern. ?"

Inte så att Fadern och Sonen är samma person. Men när man ser på Kristus så förstår man att Gud är en nådig Gud.

När Gud genom sin Ande och genom sitt Ord låtit oss se detta, se vem Gud är, det är då vi blir födda på nytt, det är då vi blir troende, Guds barn, levandegjorda och uppväckta. Paulus fortsätter i Efesierbrevet:

"han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta.  Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus,  för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det,  inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig." (Ef.2:5-9)

Hur får man Gud till Fader och blir barn till Gud?

Om man skall se Gud som Fader så måste man först veta att man är barn till Gud. Av våra föräldrar blir vi födda. Och då är vi deras barn, vare sig vi vill det eller ej. Men ingen är Guds barn av naturen. Bibeln säger att det som är fött av köttet är kött. Det kan vi inte ändra på. Bibeln säger att man behöver födas en gång till, födas på nytt eller födas ovanifrån, för att bli barn till Gud. För att komma in i Hans familj.

Hur går det till?

Vi blir födda på nytt när vi lärt känna Gud. När vi ser vi vem Han är och vad Han gjort för oss. Vi blir födda på nytt genom dopet. Och vi blir födda på nytt genom Ordet.

Efesierbrevet 2 visar oss hur man blir ett Guds barn. Låt oss titta på den texten.

V.1-3 "Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra."

Vi ser här hur vi är sådana vi föds, sådana vi är av naturen. Gud säger genom aposteln Paulus att vi är döda i våra synder. Har man inte andligt liv kan man inte förvänta sig att man frambringar andligt goda gärningar. Nej, säger Paulus, sådana vi är av naturen så "följde [vi] våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville.". Ja, inte bara det, vi "följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. ". Vi följde den onde och gjorde det han ville. Inte konstigt att världens ser ut som den gör, och att vi ser ut som vi gör. Gav Gud upp för den skull? Han hade inte gjort något fel om han hade gjort det. Men han gjorde det inte.

Texten fortsätter v. 4, 5:

"Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser"

Trots att vi var döda och fiender till Honom älskade han oss. Så ser den gode patriarkale Fadern ut. Det är en Fader som älskar! Ja, han älskade oss så mycket att han sände sin enfödde Son till vår värld.  

Och Sonen tog på sig alla våra synder, bar de till korset och sonade och betalde för dem. Vi var skyldiga inför Gud, men Kristus lät sig straffas i vårt ställe för att vi skulle stå skuldfria inför den helige Guden. I honom är vi förlåtna, genom Hans försoningsdöd är Fadern nådigt sinnad mot oss, i Honom har vi frid med Gud. Och det är i Honom som vi lär känna Gud Fadern